Naturligtvisabellas blogg

Bildtext: Jag och Loppan håller oss i form trots vila hela vintern, hihi (jan 2010)

Mitt mål med hästarna i hantering och ridning, såväl som när jag lämnar stallet och hästen ska skrota omkring i hagen utan mig är den samma.

Harmoni! För att finna harmonin krävs balans. För att finna balans krävs ergonomi. Det finns fler ord, som taktkänsla, koordination osv.

Den här vintern var planen att låta min lilla Loppa ta det lugnt och tänka över sin livssituation utan någon direkt träning mer än på skoj. Min tanke var att göra en liten paus, låta oss båda genomgå vintern på var sitt håll. Istället kom jag, och med all säkerhet även Loppan till stora och viktiga insikter utan att vi ens tycktes göra någonting.

Det här inlägget kommer att handla om att lyssna på hästen, ge utrymme åt oss själva och varandra. Som jag sagt så många gånger förr, ibland gör lite så mycket!
När man rider en häst så de bär upp sig själva i balans resulterar det i en helt annan medvetenhet hos individen. För det första så slipper ryttaren “hålla upp” eller överanstränga sig bara gör oss trötta i onödan, vilket i sin tur kan leda till bristande tålamod och i värsta fall förslitningsskador utan att vi ens tänkt på det.
För det andra så blir hästen en fri individ som väljer att göra det vi vill för att vi ber om det istället för att tvinga.

För mig handlar hantering och ridning om samma sak, balans och harmoni – detta är ergonomiskt tänkande på hög nivå! För om det vi gör känns ansträngt och påtvingat så motarbetar och stör vi varandra, vilket omöjligen kan kännas harmoniskt.

Visst låter väl detta som en god idé! Det är inte svårt att uppnå så länge man får lite enkla små knep att använda sig av och logiska förklaringar bakom sina handlingar.

Vad väntar du på? Ring mig 😉

Just nu håller jag på att läsa en bok jag verkligen skulle vilja dela med mig av till er alla. Det är så mycket visdom och kloka ord att man nästan blir sprickfärdig. Jag läser kapitel på kapitel och har nu kommit genom mer än halva boken på bara ett par dagar.

Den kan nog uppfattas som lite flummig för den som tycker att det känns främmande att tala med djur. Men även om man väljer att ta till sig av den biten eller ej så är det så väldigt mycket visa tankar och tankeställare man får av att läsa den här boken.

Helt klart värd att läsa, om inte en gång utan flera!

ALLA KUNGENS HÄSTAR
av Emelie Cajsdotter

Alla Kungens hästar tar sin början i mötet med en folkilsken ponny. Hon lärde mig två saker; att det finns ett annat sätt att kommunicera. Men för att det skall vara möjligt måste man radera ut alla skillnader i värde. Det kan inte finnas någon hierarki.

Den gången var jag elva år gammal och sedan dess har jag rest världen över, hela tiden med samma frågeställning. Är det nödvändigt att utöva dominans i hanteringen av djur? Och vore det möjligt för en människa att omsätta en ickehierarkisk princip i praktisk handling?

Jag reste till Jordanien efter en serie drömmar. Inte dagdrömmar, utan verkliga drömmar om natten. Dessa drömmar ledde fram till ett stuteri utanför Amman, där man föder upp arabiska fullblodshästar. Hästarna har tidigare tillhört Kung Hussein av Jordanien, och det sägs att de bär på speciella budskap. En legend, som visat sig vara högst relevant.

Med hjälp av en av stuteriets hästskötare, insåg jag till slut att det är möjligt. Det finns ett annat system, som inte bygger på underordning. Men för att det skall vara möjligt måste man först och främst lära känna sig själv. Det här är en berättelse om hopp, om självrannsakan och om en annan sida av Mellanöstern, som sällan kommer fram i nyhetsrapporteringen.