Helgens arbete med Prince var intressant det också, vi fortsatte med både lastning och klippning med stora framsteg.
Prince kändes till en början positiv vid transporten, för att sedan visa stor osäkerhet då jag stannade på rampen. Hans problem har varit att han gärna kstar sig ut ur transporten, detta var ingenting som visade sig, men av beteendet och döma var det helt klart lite kvarlevande känslor i honom som ville komma ut. Han trampade oroligt på stället när jag stannade honom precis där rampen tar slut och transporten tar vid. Han specialitet är att “luta sig” mot människor, eller hålla ett tryck som vi också kan kalla det.
Det krävdes bara en liten påminnelse av förra gångens arbete så kom vi in i rytmen igen och då vågade Prince lita på mig. Han väntade, trampade lite oroligt men valde snällt att stå kvar. Efter ett par upprepningar och mycket beröm gick han på galant och stod lugnt och stilla mer än gärna kvar med mig i transporten!
När vi skulle arbeta med klippmaskinen gick vi nästan igenom samma sak en gång till. Det nervösa och osäkra beteendet, som snabbt övergick till lugn.
Avslutningsvis denna helg fick Prince ägare Karin själv testa på att både lasta och klippa, vilket gick VÄLDIGT bra. De kom in i rytmen väldigt fint och de ska de båda vara stolta över 🙂 Tumme upp till er!
Hemläxan för dessa två blev att finna en finkänsligare balans mellan sig. Prince ska kännas lätt som en smäcker arab att arbeta med. (Jag möts alltid av skratt när jag ska uttrycka mina liknelser, jag förstår inte detta!? hehe)
Tilläggas ska också att vi kom så pass långt i lastningen så att vi kunde sätta transporten i rullning. Det som var Prince lilla fobi i det hela var all aktivitet bakom honom, men det var ändå väldigt lugnt och fint. Att sätta transporten i rullning verkade inte göra honom någonting.
Fortsättning följer om några veckor!
Bildtext: Jag och Prince under andra dagens lastträning (7 feb 2010)
OBS! Fler bilder kommer att uppdateras i bildgalleriet inom kort. Tyvärr är även de, som denna, med en lite galen inställning. Men det syns ju vad vi gör och det är det viktiga i det här sammanhanget.
