Johanna & Noan
Ibland kan det vara klurigt att göra sig av med lite tokiga idéer man har för sig i ridning eller hantering. Det kan vara både saker man är medveten om men inte vet hur man ska arbeta bort, eller också sådant som man inte ens vet om att man gör..
Ett sätt som jag har märkt hjälpt väldigt många om det görs med en sund inställning är ridning på enhandsfattning. Det ger hästen större ansvar och ryttaren större inverkan med mindre hjälper.. – låter säkert flummigt och diffust! Men Johanna kunde inte annat än att hålla med mig då hon efter några varvbyten satt på Noan som gick lugnt och stilla i skritt, trav och även galopp (!!!) 🙂
Dessutom berättade Johanna att hennes hopptränare varit väldigt imponerad över henne och Noan efter förra gången då vi tränat. Hon hade varit stilla och med sin ponny – som hade hoppat med fin kraft över hindrena!
Idag var det så bra att jag inte trodde mina ögon och Johanna satt hela tiden med ett brett leende, avspänd i kroppen och lagom kontakt (tillrättavisning) och eftergift (länga halsen och överlinjen) i tygeln.
Den lilla extra koll som jag hade på dem idag var “tryck-mätaren” som vi fäst i tygeln och därmed syntes det precis hur mycket kontakt de hade i tygeln vid korrigeringar och eftergift. När Johanna och Noan skrittade av sade hon att hon skulle vilja ha en egen tryckmätare att alltid rida med eftersom det blev så mjuk kontakt i tygeln. Jag talade om för henne att det enbart var vad hon upplevde, eftersom tryckmätaren inte gör någon skillnad eftersom hon satt på nästan hängande tygel mestadels – alltså var det magin av enhandsfattningen!?
Vi tog av tryckmätaren och så fick Johanna rida ett par varv till i skritt och trav för att känna efter om hon kände någon skillnad, självklart fortfarande med enhandsfattning. Såklart så kände hon hur mjukt det var nu också – trolleri 😉
Bildtext: Noan i hagen (bild lånad av Johanna)
