Äldre hästar snubblar, visst blir det så. Vi åldras och kroppen ger med sig för varje år som går.. Att acceptera men också att förebygga in i det sista.
Sigge har några år på nacken och Jennifer motionerar honom i skog och mark. Vi tränade i ridhuset första gången för ett par veckor sedan och det var även första ridpasset för mig. Jag lade märke till snubblingarna som kom lite här och var och alla gånger då Jennifer bad Sigge om någonting.
Vid detta träningstillfälle höll vi till på en äng och jag lade större vikt vid snubblingarna eftersom underlaget kunde ställa till det extra.
Jag tänker inte dra ut på detta inlägget med massa smaskiga detaljer för det vore att avslöja en fin hemlighet.. 😉 ..men jag kan säga så mycket som att Sigge inte snubblade när Jennifer korrigerade honom i slutet.
Efter fler tillfällen är jag helt övertygad om att han kommer gå som en klocka och vara medveten om alla sina fyra tassar istället för att blanda ihop dem.
Träningen idag var sluta, lösgörande och kommunikation! Fint 🙂
