Bildtext: Lilla söta Loppan och det så kallade “remont-tränset” (2009)

Jag fick en fråga om det bettlösa alternativ som jag föredrar och använt mig av i flera år. Hur det fungerar och påverkar hästen, samt om hackamore. Nedan följer mitt svar som ni får ta del av. Detta är alltså min uppfattning och känsla för “bettlöst med remont-träns” och hackamore.

Det som jag använder är en helt vanlig remontnosgrimma som jag fäster tyglarna i
(ringarna på var sida om nosremmen) så det blir väldigt likt ett betts inverkan
när man rider tycker jag. Det blir ett tryck på nosen eftersom det är där
noremmen ligger an och ingen annan stans.

Det är lätt att få hästar som
rids med detta att upplevas “hängiga” i handen om man rider med ett fast tryck
vilket jag starkt avrekomenderar eftersom man då “lyfter” hästens huvud istället
för att den bär upp det själv och då lätt utvecklar underhals. Men med en
känslig häst som har problem med att söka sig till bettet är det ett utmärkt
alternativ eller till och med genväg till att hästen ska våga “ta stöd”
(missförstå mig rätt!)

Jag har ofta använt detta alternativ för känsliga
hästar som ska vänja sig vid bett. Då jag först rider med enbart bettlöst =
remontgrimma och tyglar, för att sedan rida med träns, bett, och
remontnosgrimman bara för att hästen ska vänja sig vid att ha bettet i munnen
men utan inverkan. Sedan rider man med dubbla tyglar = ett par fäst i remonten
och och det andra i bettet och så kan man börja fördela över ridningen mer och
mer till bettet allt eftersom. När jag gör denna övergången brukar jag alltid ha
gummitbett för att ha det snällaste alternativet 🙂

Det var en liten
parentes men åter till enbart bettlöst “remontträns”. Blir hästen stark, stum
eller/och svår att ställa/börja i halsen är risken för inkorrekt form stor.
Viktigt är då att ta hjälp, vilket jag erbjuder, för att “rida in” hästen
korrekt på detta alternativ som även ger säker ridning och en gynnsam
formgivning (hela muskelkedjan i hästens kropp aktiveras).

Jag har som
sagt under flera år valt att använda mig av detta alternativ då jag tycker att
det har varit det mest “neutrala” av alla bettlösa alternativ.

Men på min
nuvarandra häst, Compadre, har jag valt att nu gå över till hackamore på då han
har lätt att “fastna” i en för hög position med huvud och blir spänd i nacke,
vilket jag lättare kan korrigera och hjälpa honom med att komma ur med ett
hackamore.

Ett hackamore blir mer som ett stångbett vilket påverkar nacke
och är väldigt bra om man har en lätt och fin hand. Viktigt att tänka på är att
få en framåt-nedåt-sökning med detta bett så man inte “knäcker av
nacken”.

“Remont-tränset” är neutralt men ganska stumt, svårt eftersom
det ger dig som ryttare väldigt liten inverkan på hästen. För mig har det som
sagt givit god ridning och det finns där inga genvägar utan ska man rida med
detta så får man baskemig rida VÄL!

Det finns hästar som både blir för
starka, tunga, busiga och stumma med detta alternativ. Men tar man då bara hjälp
löser det sig. För möter man på problem är de till för att lösas först och
främst genom sitt ridsätt – inte genom huvudlag. Det finns inga genvägar 🙂