Näst sista dagen här för min del. Vi började med lastträning
hos det arabiska fullblodet Etan. En väldigt inspirerande och tankeväckande träning
med lite mer detaljer om lastningsarbetet. Matte fick dessutom själv känna på
och reda ut ett kast ut ur transporten.
Vi åkte vidare till Magic, som idag fick prova på att åka en
runda i transporten. Allt gick hur bra som helst och jag fick en chock då jag uppskattade
hans ålder till sju år, när han faktiskt bara var tre.
Efter lunch (”ja men vi vet ju att snabbmat är onyttigt, så
då gör det inget om vi äter det”) var det dags för ett helt nytt
träningsuppdrag igen. Det handlade om hästen Rubin, som hade väldiga problem
med att våga gå ut och in ur boxen, stallet och andra trånga utrymmen. Detta på
grund av att hon kastade upp huvudet så extremt att hon helt enkelt hade slagit
upp nosryggen och pannan flera gånger.
Redan på väg in i ridhuset fick vi se hur invant hennes
beteende var, då hon knappt vågade sig in genom dörren. Väl inne byggde vi upp
en picadero och Isabella satte igång med introduktionen. Det dröjde inte länge
innan den från början lite oroade hästen slappnade av och blev mycket tryggare
i situationen. Några timmar senare hade många av spänningarna släppt och det
var dags för dagens eldprov – att gå ut ur ridhuset, in i stallet och in i
boxen. Rubin tvekade lite innanför ridhusdörren, började nästan kasta upp
huvudet, men ångrade sig sedan plötsligt och höjde istället ryggen och gick ut
i fin form. Helt otroligt vilken skillnad. Samma sak hände i stalldörren och
även in i boxen.
