Intressanta frågor och funderingar stöter jag ofta på när jag diskuterar saker med mina elever, men den här gången fick jag en riktig anledning att författa ned min filosofi om den specifika problemlösning som jag själv kommit fram till. Självklart använder sig många andra av liknande vis, men specifikt för min träning vad gäller problemlösningen är just mina tankar kring det 🙂
För mig handlar allt om att träna oss själva och våra hästar till bättre självkänsla och självförtroende genom mentalt och fysiskt stimulerande övningar och mina grundövningar som är lösningen på alla problem jag löst genom åren är att genom speciellt utformade fotförflyttningar lösgöra hästens kropp och knopp.
Så, för att starta i rätt ände börjar jag med att klargöra skillnaden mellan min “basträning” och fortsatt träning med hästar. För min filosofi vad gäller träning av häst oavsett disciplin är med tankarna i Akademisk Ridkonst eftersom jag själv tränar detta eftersom den träningen rättar sig helt efter hästens fysiska lagar.
Jag vill härmed klargöra att jag inte är någon tränare inom AR, för det ska enligt läran vara en så kallad Riddare. Jag tränar AR och brinner för det jag än så länge lärt mig och vill självklart dela så mycket av den träningen jag själv behärskar till mina egna elever.
Men om vi går tillbaka till ämnet i den här inlägget så handlar det om att jag vill klargöra varför jag använder mig av bland annat sidvärtesförflyttningar i min grundträning av hästar istället för rena skolor.
Jag anser att skolorna är den bästa träning för att bygga upp en häst, förutsatt att den är “traumafri” och med det menar jag att det finns en god relation till grundläggande hjälpgivning.
Under min träningsstund ägnar jag mig åt så kallad sidvärtesträning. Det går till så att jag står i mitten av en volt och hästen förflyttar sig som en klockvisare åt höger eller vänster. Det handlar om att hästen ska lära sig att lösgöras, koordinera sig och kliva in till balanspunkten med sina bakben.
När jag gör övningen ska hästen forma sig runt inner skänkel och inner indirekt tygel och när den gör detta på ett riktigt vis kliven den lösgörande i kors med inner framben framför ytterframben och in till balanspunkten med inner bakben. Ytter framben kliver i princip bara på stället rakt under hästen. Ytter bakben är det ben som blir lite över och tränas i vidare övningar med mer precision som kommer efter att “öppna-klockan” som jag än så länge valt att kalla den här träningsövningen eftersom den huvudsakliga hjälpen är innerskänkel och yttertygel (handen som håller i linan agerar som yttertygel!)
Så svaret på: “Varför använder du dig av sidvärtesrörelser i din träning istället för skolorna?” är alltså att det är en kombination av lösgörande, enklare övning av öppna och även sluta, samt förvänd sluta, eftersom det går att vidareutveckla även till det.
Några funderingar på detta? 🙂
