Jag vet att tjatar om detta men jag kan verkligen inte säga det nog många gånger. Allt detta med att all vistelse med våra hästar ska vara på ett och samma vis, vare sig det gäller ridning, vardagshantering, lastning m.m. Känner man att det inte räcker till eller att man snöat in sig så tycker jag att man bör tänka över sin vardag/träning tillsammans med sin häst.
För att göra allt lite mer konkret ska jag ta ett levande exempel från när jag var på återbesök hos Noova och hennes ägare. Det var ponnyhopp-träning och lastningen dit hade de avklarat själv, men eftersom det alltid vad på dessa träningar som Noova strulade med lastningen tog de sin uppföljningsgång vid detta tillfälle – smart 🙂
..och mycket riktigt, när det var dags för lastning sade Noova “Öhh.. Ne!” och då tog jag tillfället i akt, passade på att utnyttja det passande läget att de varit på hoppträning och sade följande:
“Tänk dig att du ska rida an Noova på ett hinder som är lite klurigt. Då gäller det att för det första planera vägen noga, rida rakt mot hindret och gärna stötta Noova lite extra så ni verkligen känner er säkra tillsammans. Vägrar hon på hindret gäller det att få henne extra allert och spänstig! När hon hoppar gäller det att över hindret planera nästa hinder.
När ni sedan ska hoppa hindret igen kan du lämna över mer ansvar till Noova som nu förväntas föregå med gott exempel och bjuda, eftersom du stöttat henne förra hoppet. Känns hon fortfarande inte helt okej kan det vara ett smart drag att vara tydlig (puscha på extra, hur man nu väljer att göra det!?) så hon verkligen hoppar av sig själv.
Exakt samma är det i lastningen! 🙂
Hästen ska kännas positiv och bjuda, gör den inte det så visar man vad som förväntas av hästen (dvs. pålastning, avspändhet, följsamhet, avlastning). Sedan väljer man om man lastar på, om allt känns bra, eller lägger en volt och testar igen.”
Tanken här är att få en häst som är “i tänket” i vardagen, då blir inte förväntningarna, prestationen, hjälpgivningen annorlunda på tävling eller träning.
En liten tanke från mig till er, en del av min filosofi.. och lastningen med Noova gick förresten kanonfint så fort matte gjort en logiskt tillrättavisning, dvs. bett Noova om att se vart hon går, vara följsam och “lätt på handen”. Då blir lastningen lätt som en plätt 😉
