Elin & Zorro
Veckor fulla av utveckling och energiflöden. Elin har lärt känna sin ponny och hennes ponny har lärt känna henne. De respekterar varandra genom att ge utrymme åt varandras personlighet och säga ifrån om den andre klampar på för hårt. De trivs tillsammans och kan diskutera saker som de är oense om.
Vi talar om ett helt vanligt ridpass. Det har innan varit oändliga argumentationer och missförstånd. Nu konversationer och samförstånd 🙂
Det som de tränar på i hemläxa just nu är att genom så små medel som möjligt få den andra att förstå. Att använda väsentliga hjälper och att samtidigt andas, tänka och agera i lugn och ro för att behålla harmonin.
Finna större takt i skritt trav och galopp, för att sedan plocka in skolorna (öppna och sluta)
Karin & Prinsen
Här har vi nästan exakt samma visa som med Elin och Zorro. En ponny som varit stark och dragit iväg men som egentligen är väldigt känslig, det var små spattiga gångarter som nu har blomstrat ut till större rörligare gångarter i en fin fast takt.
Karin berättade senast vi tränade att det inte gått så bra hemma, så jag lät henne visa vad hon menade. När vi gick åter till basic-träning för att finna framåtflöde och fina hjälper fann de även en så god form att Karin helt tappade vad som hade gått dåligt.
Vi aktiverade ytterhjälperna som varit lite bortglömda och vips så hade hon en ponny som på egen hand kunde hålla volten utan att dra iväg på de öppna sidorna – typ klockrent i skritt, trav och galopp *stolt*
Hemläxan blev att tänka, andas, vänta, analysera och släppa all press som Karin lätt sätter på sig själv. Backa tillbaka och bara känn in Prinsen som också få ta ansvar över sin del i ridning, nämligen hans kropp och han svårigheter att hålla den inom en ram.
Lena & Sanne
Frigörande frihetsdressyr 🙂 Det kan man verkligen säga när det gäller Sanne eftersom hon lätt låser sig i all annan hantering på ett eller annat vis.
Lena har nu börjat våga släppa loss och vi har börjat om med sadel-påläggningarna igen och öppnat upp ögonen för vad Sanne faktiskt säger om varje moment.
Från början var det jag som gav Lena en bild av hur det kan se ut och vad som kan vara bra att tänka på, när vi till en början höll oss i boxen och sedan förflyttade oss ut till paddocken.
När det var Lenas tur var det först lite spänt och ostadigt, men så fort hon vågade slappna av, kände sig som hemma och vågade tro på att hon kunde släppte alla spärrar och jag kunde kliva åt sidan och bara se på när hon och Sanne talade tydligt språk med varandra, öppna och tålmodiga 🙂
Cilla & Sharry
Lastträning har stått på schemat för lilla Sharry och vi förberedde oss väl rent mentalt med tanke på hur han blivit lastad innan. Inhalad i transporten med en lina ut genomframdörren. Han har saknat finliret från en hand som håller i linan och motvilligt varit tvungen att gå på, sedan har han gärna tagit sig ut snabbast möjligast.
Dock var det en riktig prins som vi lastade två dagar i följd! Söta lilla Sharry gick raka vägen fram till transporten och nosade lite lätt. När vi sedan började lastträningen med på- och avgångar skötte han sig jättefint. Han sökte hela tiden det tryck i linan han alltid haft innan när han kastat sig ut, men eftersom han inte fick det nu så blev det inga direkta kast. Ibland var han lite snabbare men aldrig hysterisk – duktig!
Även när Cilla lastade honom och försökte “klanta sig” lite för att se om det vände då, så bara fullföljde han sin uppgift – att vara matte trogen och så gick de på. Hur duktig som helst och jag var minst sagt förvånad. När vi åkt några meter och lastade ut på nytt ställe väntade han även här snällt på att Cilla bad honom att backa ut.
Rosie & Dia
Ett coolt och avspänt ekipage i allmänhet vill utveckla sin relation och börja med trickträning. Jag mötte dem för första gången för några veckor sedan då vi började med introduktionsarbetet och fördjupar oss nu på lite voltträning, positioner, kroppsspråk m.m. som ger en god grund för att börja trickträna säkert tillsammans med sin häst.
På volten är det antingen full fräs eller blixtstill, ett mellanting är vad vi söker 😉 Hon är oerthört trygg i sig själv för att vara unghäst lilla-stora damen Dia och för varje uppgift de får tar de sig igenom den tålmodigt.