Oj oj, det här inlägget blev verkligen VÄLDIGT långt. Men oerhört intressant – tycker jag! Vore verkligen kul om ni läste allt, för jag delar gärna med mig av de tankar som snurrar i mitt huvud om detta ämne.
Sitter här och har just kikat på programmet “Efter 10” på TV4 med Malou som för det mesta tar upp väldigt intressanta samtalsämnen. Idag hade hon riktat in sig på naturligt / onaturligt, så som kemikalier och tillsatser i det vi äter och har omkring oss här i världen.
Att vi omger oss av besprutade råvaror och en mängd olika tillsatser i färdiglagade rätter osv. är ju ingen nyhet men ändå lever så många människor i förnekelse för detta.
Malous gäst prickade så klockrent när hon berättade om vad många människor försvarande säger när man ifrågasätter vårt kemikaliserade samhälle.
“Men de skulle ju inte sälja de här sakerna om de nu var så ohälsosamma eller till och med farliga”
Det handlar ju tyvärr inte om att vi ska må bra utan att vi ska må lite lagom bra så vi går till doktorn (eller besöker veterinären med våra djur) samt äter mediciner och behandlar oss. Vilka kemikalier som används verkar det inte vara någon som har koll på, eftersom antingen säger folk ingenting för att de inte vet, eller så säger de ingenting för att de vet 😉
Att vi människor utsätts för dessa ohälsosamma produkter är ju som sagt ingen nyhet, men vem försöker vi lura om vi inbillar oss att våra djur exempelvis skulle äta foder som är så naturligt och bra om inte ens vi gör det?!
Jag tänker inte nämna varken några produkter eller namn att beklaga mig över för det ligger inte i mitt intresse. Det jag vill är att öppna ögonen på alla oss som bryr oss om oss själva och våra djur – och speciellt hästar eftersom det är hästar som den här bloggen handlar om.
Om vi nu ska tala om foder så.. Hur fungerar våra hästar, deras kroppar och hur påverkas de av vad de äter? Hur påverkar alla dessa fodersorter dem och vad är det en häst faktiskt behöver och skulle levt av i naturligt tillstånd?
Vi låter räkna ut foderstat med allt vad som finns på marknaden. Betfor, pellets, hö, hösilage, saltstenar, havre, korn samt mineraler och vitaminer i olika former – vem sjutton har koll på allt detta och vad de faktiskt innehåller?!
Hästen i det fria äter gräs och eftersom de rör sig på så stora ytor kan de plocka i sig lite av varje vad de behöver i vitamin och mineralform, naturligt vis 🙂
De får i sig olika mycket på sommar- och vinterhalvåret så hullet går ett ut med hur mycket de rör på sig.
Fördelen med vårt moderna värld är att vi kan fodra dem hur vi vill. Men valen kanske är för vida!? Nackdelen är våra på tok för små hagar, som gör det omlöjligt för dem att finna det de behöver. Men alla våra vida foderval borde ju kunna tillgodose deras behov!?
Så, åter till foderdjungeln. Vad sägs om att hästen äter sitt hö eller hösilage, att vi kollar värdet och sedan kompletterar med det som behövs i mineral och vitamin-väg. Då gäller det att välja de naturligt framställda och minst utspädda varorna. Det är även då dags att dumpa saltstenen i boxen eftersom det bara lätt blir överflödigt och en sysselsättningen för hästen att slicka på när den har tråkigt – vilket i sin tur blir ett missbruk/beroende av salt.
Har vi en häst som kanske inte går upp i vikt har vi lärt oss att vi ska tillsätta protein. Men visste ni att hästar vars kropp fungerar korrekt producerar protein på egen hand i kroppen så därför belastar vi bara hästen ännu mer om vi tillsätter överdrivet med protein.
Vem har koncentrerat sig på hur hästen faktiskt fungerar. Kroppen, de inre organen, mage, tarmar osv. Där allt näringsupptag sker! Om inte det fungerar kvittar det hur mycket vi med kärlek och okunskap stoppar i våra hästar.
Många foderstater menar att vi ska fylla våra hästar med kilovis av kraftfoder, vilket i sin tur belastar de inre organen på tok för mycket eftersom hästens matsmältningsfunktioner är till för att arbeta med litet i taget.
Visste ni också att hästen inte har någon mättnadskänsla i hur mycket de äter!? Utan det sitter i hur många gånger de tuggar maten. Det innebär alltså att de hästar som är väldigt matglada och tar stora tuggor och sväljer för snabbt får i sig alldeles för mycket och när de dessutom sväljer för stora tuggor fungerar inte hästens matsmältningssystem utan kroppen tar då bara upp mestadels sockerarter eftersom de är lättast för kroppen att ta upp.
Hästen behöver alltså lite mat i sänder, äta under lång tid eftersom det tar tid och väl fungerande munhåla som kan tugga maten på rätt sätt. Tandläkare kan kolla så tänderna mår som de ska och en Equiterapeut kan rätta till eventuella låsningar i käken som kan hindra hästen från att kunna tugga korrekt.
Visste ni att hästen inte har någon gallblåsa som tar hand om den frätande syra i magen som tillverkas då magen är tom. Det har de inte därför att de inte ska behöva ha en sådan eftersom de hela tiden ska äta. Därför är det rent av skadligt för hästen att stå på fastande mage flera timmar eftersom magsyran fräter i magen på dem.
Det bästa är alltså om hästen alltid har tillgång till grovfoder
eftersom de då inte behöver bråka om maten och känna sig stressade över utfodringar. Men så finns det ju de hästar som trots allt är för matglada, vissa föds att vara det och andra är det av andra skäl. Då finns det alltså ett så fiffigt uttryck som säger att hästar ska ha fri BEGRÄNSAD tillgång till grovfoder. Det innebär alltså att de alltid ska kunna äta om de vill det men de ska inte kunna äta hur mycket de vill i taget. Ett finmaskigt nät runt exempelvis höbalen ute i hagen gör att de får i sig lite hela tiden 🙂
Detta virrvarr om naturliga och onaturliga mineraler och vitaminer. Sanningen är den att det finns inga onaturligt mineraler – men det säger inte att alla är bra. Många av de billiga alternativen av mineraler är utvunna ur olika bergarter som dessutom innehåller massor av slaggprodukter som kroppen har svårt att ta upp. Detta innebär alltså att vi får ge kopiösa mängder för att hästen ska få i sig det de behöver och så belastas även deras reningsorgan så som lever och njurar av alla de andra slaggprodukterna som kommer med.
Av vitaminer finns det både onaturliga och naturliga, men vilket är vad!? Om man tagit fram en vitamin kemiskt är det ju samma sammansättning som de som växt fram naturligt.. eller?! Nja, om det får man ju tro hur man vill men jag vet bara hur ohälsosamt exempelvis sötningsmedel är istället för socker. Det ligger i var och ens intresse att välja kvalité före kopiering. Originalen är ju alltid de som är mest värda – kanske av en anledning.
När vi ändå är inne och talar om socker så tåls det att fundera över allt det som så smidigt pelletseras. Vi talar om alla sorters foder som binds samman med massor av socker som dessutom smakar gott för hästen men hur nyttigt är det egentligen.
Betfor är en restprodukt framtaget av sockerplantor och det hade man ju kunnat tro vara väldigt innehållsrikt på socker. Många anser att de inte kan ge sina hästar betfor eftersom deras hästar inte tål socker, blir för pigga eller av andra anledningar. Många av de hästarna går istället på vårt kända krafft-foder. Men om sanningen ska fram så innehåller krafft-foder på tok så mycket mer socker än betfor eftersom pellets innehåller bindemedlet melass.
Jag skulle kunna fortsätta i all evighet om detta för det ligger verkligen i mitt intresse att ge våra djur det de verkligen behöver och mår bra av. Texten är inte till för att hänga ut varken personer eller produkter. Utan som jag skrev i början så vill jag bara dela med mig av lite tankegångar som jag försöker ta hänsyn till när jag fodrar mina pållisar.
En sista “Visste ni att!”, om de inre organens påverkan på muskler. Visste ni att ett funktionsnedsatt inre organ, exempelvis njurarna, påverkar olika muskelgrupper både direkt och indirekt. Ömma njurar kan vara det vanligaste problemet bland våra hästar och som ger förödande följder.
Ett konkret exempel på detta är: En häst får mycket och proteinrikt foder som påverkar reningsorganen negativt och gör att de börjar ömma. Direkt påverkas hästens bogparti eftersom njurar och muskelgruppen i bog har direkt påverkan. Eftersom njurarna sitter vid hästens ländrygg, och hästen i korrekt form ska arbeta med sin rygg, försöker hästen avbelasta sin rygg och får därför spänningar i ryggmusklerna. Spänningarna i musklerna trycker på kotorna och kan leda till kotförskjutningar i regionen runt ländryggen som gör att hästen än mer försöker avbelasta dessa smärtsamma områden. Eftersom hästen nu belastar sig häst på ett ogynnsamt vis och därför börjar gå lite ojämnt med sina bakben är det inte ovanligt att får en hälta i bakknäet. Detta är inte alltid så lätt att upptäcka utan hästen går med detta och kämpar nu även med att avbelasta sitt ena bakben, vilket i sin tur leder till en diagonal frambenshälta. När vi upptäcker detta besöker vi en veterinär som behandlar frambenet och kanske bakknäet om de upptäcker detta.
Vissa hästar visar ingen hälta, men de får ofta besöka kotknäckare eller equiterapeut för att rätta till de försljutna kotorna i ländryggen.
Som kärleken alltid har sagt – det är insidan som räknas! Om vi ändå hade kunnat ta detta på allvar och se till våra hästars insida 🙂
Så, nu har jag fått ut min lilla del i ett stort omlopp av tankar och åsikter om hästar, foder, kemikalier och livet!
Allt med kärlek! Kram från mig
