Efter att ha stukat min fot kraftigt och varit borta från ridning och fysisk aktivitet har nu foten äntligen repat sig.

Förra veckan fick jag äntligen sitta på Potter igen efter två veckors vila. Det var ett energiknippe som skuttade runt på ängen med mig på ryggen. Vilan gjorde susen för min lilla fux också för nu är hon positivare än någonsin i såväl ridning som arbete från marken.

I helgen var vi ute på en promenad i långlina och det var allt annat än en lugn promenad, både Potter och jag njöt i fulla drag av att få busa lite tillsammans. Jag fick dock ta det lite lugnt både med tanke på min lindade fot och eftersom jag tyvärr inte var lika välbroddad som min häst.

Bildtext: Äldre bild på Potter i sin box (17 jan 2009)