Naturligtvisabellas blogg

Det ända jag förväntade mig innan praktiken var lärdom, och det har jag verkligen fått. Jag har förstått hur Isabella jobbar och hur hon tänker. Det är lite svårt att ta in det när hon löste ett lastningsproblem. Hästen var otroligt stel och kastade sig ur transporten, men det var löst på tre dagar.

Jag fick lite mer lärdom i vad Akademisk ridkonst var också hur Bella tyckte om olika saker och ting. Jag fick lära mig hur man får en häst att stregra och buga. Dessutom fick jag ju stegra med Compadre. Det var en häftig känsla! Så fick jag se Isabella träna sina hästar och busa med dem.

Jag fick ta del av alla sorters träningar och tror att varje träning gav någon form av lärdom. Jag fick lära känna Isabella och hennes 5 underbara djur. Det finns mycket att skriva, men jag nöjer mig här. Det har varit en toppenvecka! Dessutom så fick jag högsta betyg av Bella! Om ni nu läser detta och har funderat på att ta hjälp av henne, tveka inte!

Idag var sista dagen hos Isabella. Har verkligen varit en underbar praktik. Vi började dagen med att åka till Värnamo. Där var en som skulle kolla sin nya sadel. Så gjorde sadelprovningar. Sadeln låg bra men ryttaren var lite framtung så den tryckte fel, men hon skulle försöka hitta balansen för sadeln låg som sagt bra.

Vi åkte vidare till Vrigstad, där jag kommer ifrån. Där mitt ute i skogarna för att trickträna en ponny. Han stod på ridskolan och har gjort den ända sedan jag började där. Jag “tävlade” min första “tävling” på honom. Han gick i pension för ett tag sedan och han har hamnat på ett underbart hem. Så det var kul att se dem samarbeta in the real life.

Sedan skulle vi träna båda Bellas hästar. Men jag hann bara se träningen med Zebastian. Tyckte det såg bra ut. Var mest uppe i fotograferingen. Efter och innan träningen så fick jag testa att stegra med Compadre. Det var häftigt, mäktig känsla. Även om det inte var så hög stegring då jag var lite osäker så är det ändå så maffigt. Isabellas hästar är så fina och lydiga!

Kommer sakna allihop, men får ta ett återbesök någon gång i livet! Kommer en utvärdering om alla 4-dagarna imorgon.

Dagen började med att vi åkte till Lekeryd. Det var en av de hästarna jag bara vill förminska och kunna plocka hem. Gud så snygg han var! Kan faktiskt inte säga rasen. Men han var stor och maffig med super lång man. Det ridpasset var kameran mest i fokus. Men det jag såg tyckte jag det såg bra ut.

Sedan åkte vi hem och skulle träna Isabellas hästar. Men vi hann bara med Compadre. Han longerades och gjorde öppnor och slutor, det gick bra och sedan blev det lite lek och bus. I hagen så busade Isabella upp både Compadre och Zebastian. Vad härligt det såg ut. Riktiga små busar! Zebastian var helt galen, han sprang, bockade, tjöt och höll på.

Vi åkte sedan iväg till Vetlanda, där var en lastningsträning. Den hästen blev lätt uppstressad och var väldigt stel. Det var ett tag sedan Isabella var hos honom men ägaren sa att det hade gått jättebra att lasta honom innan. Jag börja förstå Isabellas tankar nu, särskilt inom lastningen. Till slut gick det jättebra när han började slappna av.

Sista dagen i Vimmerby. Den hästen skulle jag också väldigt gärna bara förminska och ta med mig hem. Så härlig personlighet. Idag fick ägaren till hästen lasta henne själv. Det gick jättebra och jag tror de kommer klara det galant! Känns som deras självförtroende kommer höjas för var dag som går. Hon har verkligen utvecklats på bara 3 dagar. En helt annan häst. Jag fick också vara med om en sadelprovning.

Imorgon är det sista dagen för mig. Den ser jag fram emot. Hoppas den blir intressant. Senast fredag ska jag försöka göra en riktigt bra utvärdering av hela veckan.

Idag var det Växjö som gällde. Vi åkte dit och jag fick se det första ridpasset med Isabella som tränare. Jag förstod det som att hästen blev lätt uppstressad och hade svårt för att samla sig. Från början så skrittade ekipaget mest runt, de gjorde halter och ryggade. Hästen blev mer samlad och istället för att bli tung och lägga sig på bettet så gick hon med huvudet mer uppåt. De kom sedan upp i trav och då förstod jag efter att tag att allt ryggande har gett resultat. Hästen blev snabbt lösgjord och jobbade på fint. Ryttaren snappade snabbt upp alla instruktioner hon fick.

Isabella brukade visst bara låta ekipagen hon tränar få skritta, möjligtvis trava lite. Men den här gången blev det till och med en galopp. Känns som om jag har fått vara med om mycket nytt!

Eftersom hästen var väldigt hetsig så skulle ryttaren tänka “skritt”. Men lägga en galoppfattning, i början blev det lätt att hästen bara sprang. Då var det bara sakta ner till skritt och rygga. Resultatet gick så fort. Jag har aldrig sett det med egna ögon att hästarna lyssnar på ryttarnas tankar så mycket. Det fungerar väldigt effektivt. Till slut blev det en galopp som såg väldigt trevlig och samlad ut. Bra jobbat!

Vi fortsatte bilresan neråt Växjö trakterna. Vi kom till ett ekipage som precis hade börjat sin träning för Isabella. De hade precis börjat gå på en volt och börjat ställa och flytta så det blev fortsättning på det idag. Jag tycker det gick bra till slut. Hästen förstod inte exakt vad den skulle göra, men när den väl kom på det så såg det ut som om den hade riktigt kul!

Senare på eftermiddagen drog vi oss ner mot Vimmerby. Denna häst, vilken personlighet! Idag var det själva lastningen som gällde. Vi började i paddocken där det var en stor förbättring, en helt annan häst om man jämför med gårdagen. Hon gick mer framåt och såg ut att ha mycket mera energi. Hon var också mycket mera uppmärksam.

När Isabella väl skulle börja lasta, så blev hon inte alls likadan som hon var i paddocken. Helt plötsligt så tyckte hon att flytta på sig (i sidled) var jättejobbigt igen. Men efter ett tag så började det flyta på. Innan har hon kastat sig ur transporten. Idag stängde vi aldrig, utan Isabella och hästen gick upp och på, upp och på, upp och på. Det var lite långtråkigt men jag försökte hänga med. De gjorde också självlastning i slutet, intressant. Jag tror aldrig jag har mött en häst med så dåligt självförtroende, eller så är det Magic Bella som får det till att man ser hästen på ett annat sätt. Men det gällde att hästen skulle inte göra som hon sa, utan den skulle inse själv att “jag kan”.

Imorgon är det nya kunder och sedan blir det sista passet i Vimmerby i alla fall för mig. Jag vet inte om jag ska följa med eller sluta tidigare. Jag får sova på saken. Jag vill följa med för att se förvandlingen, så tror nästan att jag kommer göra det, eller?

Första dagen hos Isabella har varit toppen. När jag kom dit fick jag träffa hennes hästar som var väldigt uppfostrade, mer än jag hade väntat mig. Men det var ju bara positivt.

Sedan åkte vi till en tjej som hade tränat några gånger innan men idag ville de testa på något nytt, de bestämde sig för stegring. Först tänkte jag att det var “bara för att”, men förstod senare att det var för att stärka hästens självförtroende och förtroendet till hans ägare. Jag har aldrig riktigt förstått hur man lär hästen stegra, Bellas sätt var väldigt inspirerande.

Vi drog oss hem till gården och tog hand om hennes hästar. Jag fick borsta Zebastian, han är en mysig prick!

Vi började med att träna Compadre. Jag har sett henne träna honom en gång innan. Han är väldigt lydig och de har precis börjat med att longera.

Jag fick se första traven på båda hästarna. Första galoppen för Compadre fick jag också skåda. De är så charmiga båda två.

Compadre älskar verkligen att busa, de märks. När han skulle gå framåt började han hoppa på stället. Jag trodde han gjorde rätt, men det visade sig vara helt fel, han skulle ju bara gå framåt. Vad söt han var!

Zebastian verkar vara mer den mysiga pojken som kan få för sig vad som helst när som helst. De båda är så lika men ändå så olika, som Bella sa. Jag håller verkligen med.

Nu, måndag, tisdag och onsdag ska vi ha 3-dagars lastträning i Vimmerby. Så idag var första dagen med den hästen, alltså första mötet. Den hästen hade varit med om mycket. Försökte från början få en uppfattning om vem hon var. Men det var väldigt svårt tycker jag. Förstår inte hur Isabella kan läsa av hästarna så otroligt bra. Men den här hästen var väldigt stel och hade spänningar.

Först i början tänkte jag att hon var seg. Men fick reda på det ena och det andra. Hästen hade varit utsatt för några olyckor. Då hon blev lätt stressad, men ibland kunde vara hur lugn som helst. Bella försökte få hästen att söka sig neråt. Hon ville inte riktigt komma ända ner. Det tog sin lilla tid innan hon äntligen “gav” sig.

Eftersom vi hanterar hästarna från deras vänstra sida. Så borde hästen vrida huvudet mer åt höger. Men den här hästen hade huvudet åt vänster varje gång hon sänkte det. Så slutet av träningen gick ut på att få henne att ha huvudet åt det motsatta hållet, alltså vänster. Vad jag förstod på Isabella så har hon bara haft en häst innan som vänt huvudet åt det hållet. Vi får se hur det går imorgon med den här hästen. Denna resa kommer bli intressant.

I överlag så har jag lärt mig att när hästen gör ett ovanligt beteende. Så gör den inte det “bara för att” – som många egentligen tror. Exempelvis jag. Som den senaste hästen, hon hade lite speciella sätt som att hon i mitten av träningen började att lyfta vänster framhov. Vilket hon brukade göra. Hon sparkade med vänster bakben riktigt kraftigt. Det hade hon inte gjort på några år.

Så det arbetet Bella lägger ner avslöjar många grejer som hänt under hästens liv. (Vad knäppt det låter, men det är svårt att förklara) Nu gäller det bara att lösa det och hoppas på att “problemen” inte kommer tillbaka.

När en häst gör ett ovanligt beteende betyder det att den vill visa någonting. Det är någonting som inte stämmer, som hästen inte är nöjd över. Hoppas jag kommer få ännu mera kunskap imorgon, det blir mer intressant för varje timme som går hos Naturligtvisabella!

/Emelie

Nästa vecka ska jag Emelie Lindblad – http://lindblad.blogg.se/ praktisera hos Isabella! Det ska bli jättespännande och förväntar mig inte något speciellt förutom lärdom. Ser fram emot alla träningar hon ska hålla då jag ska hålla både ögon och öron öppna. Kameran följer självklart med. Jag tänkte berätta lite vem jag är då jag även kommer vara en del av bloggen vecka 37.

Jag är 15 år och går alltså i 9:an. Jag bor i ett litet samhälle i Småland i samma gamla hus som jag alltid gjort. När jag inte är i skolan är jag i stallet, på fotbollsplanen, ute och fotograferar eller ägnar min tid åt vänner eller min katt. Jag är också med i Sävsjö Ridklubbs Ungdomssektion, där jag också lägger ner en del av min tid.

Min hästväg?

Jag började rida på ridskola när jag var 6-7 år. Jag var ganska så rädd när jag var liten men det släppte ju med åren och jag tycker faktiskt det är roligare och roligare för var dag i stallet eller på hästryggen. Det är nog bara en gång i mitt liv jag har varit nära på att sluta rida. Hästar är så otroligt vackra och häftiga djur. De tar in alla små signaler och de kan göra så fina och chockerande saker på ytterst små kommandon. När jag var 11-12 så kände jag och en kompis att vi ville ta lite extra ansvar genom att ha en sköthäst, bara att borsta tyckte vi var väldigt häftigt. Det var ju som att vara i ett eget stall! Vi var där några år, fast hos olika ägare och hästar. När vi en dag inte hade några hästar att ta hand om i det stallet kontaktade en familj oss. Vi visste vem det var och åkte till dem för att provrida och kika på stället. Jag kände på en gång inombords att detta var rätt för mig. Den hästen jag fick rida första gången var helt underbar och jag gillade henne från första stund. Jag började smått rida hos dem, men min kompis tackade nej på grund av andra stall. Vi har faktiskt blivit erbjudna rätt mycket ändå, men fått tacka nej till dem. Jag slutade på ridskolan detta året då jag kände att jag vill fortsätta på ett annat sätt, privat och ville hellre lägga tiden där. Att välja det stallet där jag har mina fantastiska sköthästar var ett av de bästa valen jag gjort i mitt liv. Just nu jobbar vi mycket med min sits, då jag gärna lägger fram axlarna då resultatet blir raka armar, samt hårda händer. De hästarna jag rider är känsliga och man måste ha en mjuk men stadig hand. När jag hittat min sits vill jag kunna tävla någon lägre dressyrklass, det är på något sätt mitt mål. Jag gillar att vara skötare/medryttare, man har inte samma ansvar och kan man inte åka till stallet behöver man inte. Men någon gång i livet ska jag självklart skaffa en egen häst!

Hur hittade jag då Isabella www.naturligtvisabella.se?
Jo, som sagt så är jag med i Sävsjö Ridklubb. Isabella var där en gång och höll i en clinic. Hon var jätteduktig och jag blev mest imponerad av hennes häst Compadre som var så otroligt fin och hon berättade deras resa tillsammans. Det var det som fastnade mest i mitt huvud. Självklart gillade jag henne på facebook, där kommer det ofta upp information. Har besökt hennes hemsida/blogg några gånger och läst igenom allt hon har att erbjuda. Självklart har jag kikat in i hennes gästbok och sett att hon har fått många positiva kommentarer! Eftersom det är våran sista praktik i högstadiet nu så ville jag ha något kul – självklart blir det i hästväg. Vet inte hur jag kom och tänka på Isabella, men jag ångrar det inte en sekund och jag har inte ens börjat praktisera!

Det finns massor av historier, ritter, händelser att berätta men då skulle ni nog inte orkar läsa. Har i alla fall visat 3 av mina 6 sköthästar.

Hoppas ni kommer tycka om mitt arbete här på naturligtvisabella. Jag är spänd på att se vad det här leder till / En förväntansfull Emelie!