Blog Image

Naturligtvisabellas blogg

Välkommen till gamla bloggen om Naturligtvisabella (2008 - 2015)

Kom till den nya bloggen from. sep 2015 och framåt - genom att KLICKA HÄR

www.bildeffekt.se

Loppan Posted on Thu, August 06, 2009 13:07:04

Igår var jag och Loppan fotomodeller tillsammans för en dag. Ett litet sammarbete som resulterade vi riktigt härliga bilder på mig och min skatt.

Det var våra absolut bästa sidor vi fick visa för kameramannen Julle. Det var poseringar, lite konster, grimaser och uppvisning av i helhet – god kommunikation i harmoni mellan häst och människa!

Bild: Julle @ www.bildeffekt.se (4 aug 2009)



Variation förnöjer vardagen!

Loppan Posted on Thu, August 06, 2009 12:21:21

Ett litet gymnastikpass på ängen med bett för mig och Loppan i tisdags. Bettlöst igår och huvudlag-löst avskrittning.

Av säkerhetssjälv rekommenderar jag inte er att testa detta hemma. Det här är någonting som jag och Loppan tränat på länge, då vi har byggt upp ett gott förtroende och finkänslighet som gör att jag rider på det här viset inom begränsade ramar.

Än så länge är inte formen någonting som jag kan ägna mig åt när jag enbart rider med halsring men det kommer så småningom.

Jag visar dessa bilder med en viss tveksamhet, jag vill inte riskera att andra människor uppfattar att det är okej för vem som helst, när som helst, att rida såhär. Men jag vill visa att det faktiskt är möjligt med en god relation och kommunikation mellan häst och ryttare.

Bildtext: Jag och Loppan tränar ett pass och skrittar sedan av i halsring (4 aug 2009)



Kära återförening med Candela

Loggbok Posted on Thu, August 06, 2009 12:03:24

Tiden har gått sedan jag och Loppan flyttade till ett nytt stall. Vi lämnade våra kära träningskompisar Candela och hennes ägare kvar, nu har även de flyttat.

I tisdags var det äntligen dags för mig att åter få träna en sväng med Candela. Hennes skyhöga ambitioner i träningen är en sällsynt gåva som jag nästan hade glömt bort under den tiden vi varit ifrån varandra. Men nu när jag åter satt på hennes rygg och gymnastiserade igång henne kom jag med ens ihåg känslan.

Hennes ägare har verkligen gjort ett kanonarbete med henne sedan jag tränade dem senast. Nog för att Candela lagt på sig en riktig sommargräs-mage, men så jämn som hon kändes denna dag när vi inte tränat på ett tag var verkligen kul att känna (och se nu i efterhand på bilderna).


Bildtext: Jag och Candela återförenas efter flera månader (4 aug 2009)



Bett eller bettlöst?

Loggbok Posted on Thu, July 23, 2009 00:02:30

Alla är vi olika med olika smak, så är det med precis allting. Vi utsätts hela tiden för olika val i livet, där vi går olika eller lika vägar. Det ska vi se som utmaningar.

Så länge vi har olika smak kan vi alla lära av varandra. Det ska vi se som möjligheter. Det viktiga är att vi vågar testa olika saker, för att verkligen lära känna sig själv och sin specifika smak.

Det ena behöver inte utesluta det andra. För så länge vi vågar prova på saker så blir vi rikare på erfarenheter, vi mognar och vi lär oss.

Men om vi å andra sidan väljer att INTE testa nya saker så har vi istället valt att bli en erfarenhet fattigare, vi begränsar oss och nekar oss själva lärdom.

Våga testa nya saker!

Jag tycker inte om att rida med bett, men jag lär mig att förstå genom att faktiskt göra det. Det finns alltid olika sätt att göra olika saker på. Att testa är ett sätt.

Mitt mål är att förstå och utveckla mig själv och andra människor, om så de rider med bett eller utan, dressyr eller mysa i skogen.

För mig handlar det om att möta varje individ på deras nivå och så tycker jag att det är med allt. Just nu står jag mitt i dilemmat/frågan “bett eller bettlöst?” med Loppan och det har jag gjort ett tag. Jag provar, känner efter och lär under tiden så får tiden utvisa resten.

I ödmjukhetens namn.

Bildtext: Jag och Loppan arbetar under ett ridpass med bett (5 juli 2009)



En minut av kvalitetstid

Loggbok Posted on Wed, July 22, 2009 23:34:44

Det är lätt att glömma bort hur mycket våra nära och kära faktiskt betyder för oss. Vardagens stress och prestationer gör att man lätt tar saker och individer för givet.

Det finns alltid tid att stanna upp och känna efter, det handlar bara om att våga bromsa de där första stegen.. Att ge en eller ett par minuter om dagen till den/de man verkligen håller kär är någonting som alla har tid och råd med. Det gör så mycket!

Det är inte alltid det stora som vi behöver mest. Lite gör mycket.

Ta hand om er själva och era kära!

Bildtext: Lady Potter (5 juli 2009)



Ett välförtjänt sommarlov

Loppan Posted on Wed, July 22, 2009 23:26:06

Nu har min lilla fux fått ha ett välförtjänt litet sommarlov på ett par veckor. Tid för att äta upp sin lilla kropp och smälta alla intryck..

Bildtext: Loppan och hennes vänner i sommarhagen (24 juni 2009)



Kommunikationsträning på Sperlingsholm

Loggbok Posted on Sat, July 04, 2009 11:29:52

I slutet av juni tog jag en tripp ner mot Halmstad, där mötte jag upp en gammal vän som visade mig i stallarna runt om Sperlingsholm.

En av dagarna arbetade jag med en häst som heter Bozzdon (Bosse). Det blev “vanlig” kommunikation från marken och i lina. Mest fokuserade vi på att han skulle släppa det lilla tryck som han helst av allt ville ha i linan, men som inte är önskvärt. Så småningom accepterade han mina krav riktigt fint och blev följsam och lösgjord.

Vi arbetade även med att få koll på bakbensaktiviteten rakt under honom, vilket resulterade i några försök att vinkla ut rumpan. Så fort vi fick tag om bogen och när rumpan tack vare detta kom på sin plats automatiskt hade Bosse ett helt annat rörelseschema att bjuda våra beundrande ögon på.

Mycket trevlig, positiv och lyhörd häst att arbeta med. Tack!

Bildtext: Jag och Bosse lära känna varandra (20 juni 2009)



OBSERVERA!

Loggbok Posted on Sat, July 04, 2009 11:19:39

OBS! Jag kan aldrig nämna nog så många gånger hur viktigt det är att verkligen ge ett problem tid i början och lösa varje liten pusselbit tills det hela är lagt. Det går inte att fuska med ett pussel och samma gäller även här, förr eller senare ska man lägga den där pusselbiten som man lade åt sidan. Det gäller att veta när, var och hur! Skulle man lägga en pusselbit på fel ställe eller rent av strunta i den så blir det slutgiltiga resultatet galet. Om man å andra sidan lägger varje pusselbit rätt, känner av och ger det tid så blir det ett perfekt slutresultat.

Kom ihåg.. att det tar olika lång tid för alla att pussla ett pussel eftersom vi alla har olika öga för det. Oavsätt hur skicklig man än är på att pussla så finns det alltid en vis tid som det faktiskt tar att få alla pusselbitarna på plats. Detta är också olika beroende på hur stort pusslet är OCH hur många bitar det innehåller.

Tack för att ni tog er tid att förstå !

Bildtext: Loppans öga (24 juni 2009)



MARDRÖMS-scenario under lastträning!

Naturligtvisabella Posted on Sat, July 04, 2009 11:16:09

Arbetet med Giro fortsatte en solig dag, det tackade vi för. Men ödets beslut om att sätta oss i pressade situationer kvarstod trots de bästa möjligheterna. Giro var på det bästa humör och det tog inte lång tid innan vi befann oss där vi slutade och kunde fortsätta med fälla upp lemmen bakom oss.

Ofta börjar hästar bli svårlastade för att de tycker att det är läskigt eller lite obehagligt. Vissa vänjer sig och väljer att lita på att det inte är någon fara, med andra lägger till med protester eller istadigt beteende.

Giro är en typisk häst som vet hur han ska göra för att slippa bli lastad, men nu när jag kom in i bilden ändrade hans attityd och han är positiv och villig att bli lastad. Hans speciella ställe att visa sin ovillighet är precis vid rampens nederkant, detta återkommer han till ibland under arbetet.

När vi började arbeta med att fälla upp lemmen märkte jag en annan sida av Giro. Han började uppträda mer och mer nervöst eller ängslig, speciellt när bakbommen satt på plats och han upptäckte att han faktiskt inte kunde komma ut längre. Om man ska använda godsaker som beröm (positiv förstärkning) är det nu det oftast är som mest effektivt. Giro svarade helt sanslöst bra på detta och ändrade helt uppfattning om att transporten var något obehagligt – här fanns ju massa gott!

Vad som sedan hände kan jag inte likna något annat än en mardröm, som trots allt slutade bra! När Giros ägare skulle stänga lemmen bakom oss hade låset hakat sig på något vis.. Så där stod vi, jag och Giro i transporten – inlåsta!

Det var inte många minuter som vi faktiskt stod där inne men alla vet vi ju hur fort adrenalinet kan börja pumpa i vansinnesfart. Som tur var är Giro så ”cool” att han valde att lyssna på oss när vi fortsatte att hålla oss lugna trots den pressade situationen. Dessa gånger tackar jag mig själv att jag inte slarvar med varje litet steg i lastningen/ hanteringen, för det är i stunder som dessa då jag verkligen får mitt kvitto på att jag byggt ett ärligt förtroende hos hästen.

Ut kom vi, genom frontutlastningen som transporten som tur var hade. Det var ingen graciös utlastning men ut kom vi och Giro lyssnade smickrande bra på mig även att vi inte hade ägnat oss åt frontutlastning över huvudtaget.

Det var inga som helst problem att lasta Giro direkt efter ”traumat” (Utan att stänga såklart!) och stämningen var fortfarande lugn och harmonisk.

Det var ett stort fel på transporten så den skall lagas innan vi fortsätter nästa gång. Men så länge har Giro och hans ägare fått i hemläxa att öva på kommunikationsträning.

Bildtext: Giro och jag lasttränar (16 juni 2009)



Extrema väderförhållanden under lastträning!

Loggbok Posted on Tue, June 09, 2009 11:52:14

I början av juni åkte jag en tvådagars tripp till Nässjö för att lastträna en 5-årig valack som gärna lade i backen istället för att stå kvar i transporten.

Aldrig förr har jag varit med om sådana uselt väder som under dessa dagar. Det har blåst och regnat, haglat och åskat – detta var första gången som jag lastränat en häst i problemlösningssyfte under minst sagt extrema väderförhållanden!!

OCH vilken hjälte till häst, det må jag säga. För det första så var han redan tränad fint från marken i kommunikationsträning så den biten behövde jag bara lägga en kvart på. Många andra hästar kan annars behöva allt från 40 min till över en timme med detta.

Nåväl, tillbaka till den så kallade hjälten – Självklart var vi alla påverkade av vädret men att denna häst ens lyssnade på mig med haglet smattrande på rumpan! Visst tog det bra mycket längre tid än vad det brukar och jag var nära att avbryta ett flertag gånger bara för hästens rättvisa. Men då och då blev det uppehåll och så fortsatte vi arbetet ett tag till.

Dagen efter var det inte lika tätt mellan de tillfälliga ovädrena men vi hade verkligen fått igenom en god grund under gårdagen – för denna dag flöt allt på. Efter regn kommer solsken eller hur är det man säger!

Jag ska tillbaka en sista gång och gå igenom de sista små stegen innan vi stänger lemmen helt bakom honom och sedan ska börja teståka med transporten. Men vi väntar ett par dagar extra för att vara lite mer säkra på att vädret är på vår sida.

Det är till 99 % alltid den första, andra eller tredje dagen då hästen har en tendens att sätta sig lite extra på tvären, detta är helt beroende på var i processen som problemet sitter. Med denna hästen kom detta test redan första dagen och vädret fick han med sig på sin sida.



« PreviousNext »