Naturligtvisabellas blogg

Här kommer ett litet smakprov från kursen i Akademisk Ridkonst för Elise Nilsson.

<!–
WriteFlash('’);
//–>
Video: Compadre och jag kämpar på med att finna en lugn travtakt (17 juni 2012)

Gimlis utveckling är så fin att jag helt har kärat ner mig i pojken ♥

Zebastian pockar på uppmärksamhet som vanligt..

och Compadre och jag tog idag våra första steg brideless, halsring och barbacka. Formgivning i skritt på liten volt i stallgången (måste varit en syn! hehe) i både höger och vänster varv.

Uppföljning denna vecka på “Räddningstjänst”-uppdraget hos Izel, vilket förövrigt gått så bra att vi åkt en liten sväng efter tredje dagen. Nu är det dags för “mission: åka till betet”-dags så fort lilla stora unghästen känns helt bekväm med själva åkandet 😉

Bildtext: Klicka på bilden för att komma till Naturligtvisabella på facebook

Äntligen!
Nu ligger ett inlägg på Compadres blogg, om Bent-kursen med videoklipp och gott 😉

D I R E K T L Ä N K – till inlägget på Compadres blogg:
http://compadre.naturligtvisabella.se/#post179

Det är en hel del tunga typer av hästar med tunga typer av problem, som jag kommer i kontakt med. Vilket gör mig lite ledsen eftersom det speglar hur vi särskiljer våra hästar bara för att de är av olika storlek.

När det handlar om vad vi lägger ribban för olika typer av hästar är det en sund inställning, men när vi arbetar “tungt” med tunga typer av hästar ser vi inte till varken ergonomi, behov eller person.

En tung hästkropp behöver inte nödvändigtvis vara “tung” i sinnet! Lätta balettdansöser och dansare som inuti en tyngre kropp som får ett väldigt fysiskt bemötande trivs ofta inte alls med det. Vi riskerar här att få denne obekväm och därmed mentalt intakt, vilket ofta leder till att de upplever obehag, muskelspänningar uppstår och hästens naturliga kända instinkt flykten kickar in.

Gimli är ett “lätt” exempel på “ett tungt problem” för än så länge kan jag inte se att beteendet har befästs allt för väl. Ändå har han hunnit bli så pass fysisk att matte skickat honom till mig eftersom vi är överens om att en grundligare utvärdering av honom var nödvändigt.

Ofta möter jag de tunga hästarna från marken, eftersom de ganska snart kommer på att de är starkare än lilla människan som hänger som en vante i andra ändan av grimskaftet – och vips, ett problematiskt beteende är skapat!

Gimli tar ut sina krafter vid ridningen, vilket blir om inte än mer skrämmande och farligt. Efter vår första träningsdag nere i paddocken gick jag under följande pass tillbaka till att träna på en mindre yta inne i stallet och förundrande nog är han så skarptänkt att han inte bara, av den mindre ytan, lyckades samla sina tankar och handlingar, utan också manövrera sin kropp, hitta baktassarna på rätt plats, mjukna och följa, finna dansaren i honom – utan att ta ut sina koordinationsproblem allt för fysiskt.

Nu blev detta ett halvklart inlägg med en välgenomtänkt tanke angående ett stort problem om finkänsliga hästar i “otympliga” kroppar 😉

Efter en hel del arbete i boxen, för att behålla energi-nivån så låg som möjligt tog jag idag träningen till en annan nivå.

Markarbetet med Gimli idag blev första gången “på riktigt inför ridningen” så jag tog på sadel och träns. Jag behövde inte sitta upp för att få chansen att träna på just det som Mia haft problem med.

Sätter mig inte gärna upp på pållisar som jag vet har problem från ryggen, då jag alla gånger hitintill har lyckats utvärdera det från marken och sedan när det är dags för uppsittning har utrotat grunden i problemet och bara har finliret kvar 🙂

Nu är vi verkligen på riktigt på G, med Gimli. Nu när locket är öppet, är det bara ducka för alla känslor som slinker ut, samtidigt som vi fyller på med goda energier ♥

Bildtext: Gimli, en “i stallet-träningsdag (15 maj 2012)

Kerstin och Emil är ett ekipage som ridit för mig till och från i ett par år. De tränar först och främst på kommunikation, förståelse och självkänsla i ridningen med mål om att släppa på alla mentala och fysiska spänningar.

Emil är en nordsvensk av den klassiska tunga typen men är ändå lätt och följsam i ridningen, en perfekt skolhäst när du ska veta om du gör rätt eller fel. Han speglar tydligt sin ryttare och det blir lätt för mig som står på marken att se en helhet hos ekipaget.

Kerstin som suttit väldigt spänd i sadeln har lärt sig massor om tillit av Emil. Vi har genom åren kämpat för att uppnå en så pedagogisk ridning som möjligt så utrustning och tillvägagångssätt har vi varit och omstrukturerat.

De rider idag med en dressyrsadel för att sadeln inte ska arbeta emot sitsen, långa stigläger för att komma djupare och i mer balans. En lätt hand med en halvlång tygel, sits och hand tillsammans, logiskt tänkande och en inkännande sits.

Två individer som idag har arbetat upp en gemensam balans och Emil har behandlats en period hos Morgan Strålman för lite inre obalanser, samtidigt som jag och Kerstin har gått igenom och “gjort om” mycket som man en gång lärt sig utan att egentligen veta vad det är man gör, hur man gör det eller varför!?

De har färdats tillsammans på en helt otrolig resa och senast jag var hos dem fick jag den bästa belöningen en tränare kan få – nämligen att min kära elev tog egna initiativ, förstod vad hon gjort och varför, hon gjorde rätt, korrigerade sig själv och sin häst, var avspänd och inkännande och med det största leendet på läpparna gjorde hon övningar tillsammans med sin häst som hon aldrig vågat hoppas på – helt på egen hand!!

Jag stod i mitten av ridbanan med hakan i backen, medan ett ekipage fullt av tillit, självförtroende, fin självkänsla och ödmjukhet red runt omkring mig i alla tre gångarter.

Rädslan som från början varit Kerstins största fiende fick inte längre något fäste i henne och Emil som stelnar till när hon stelnar till följde henne som ett rinnande vatten, vilket skvallrar om en mycket god och pedagogisk sits och avspändhet.

Vill delge er detta och visa att ridning är inte bara ridning som så många tror, vill ha det till eller är rädda för. Ridning är att vara ett tillsammans med sin häst, precis som i vilken annan relation som helst! Ta fram dina känslor och börja arbeta med dig själv och din vän så når ni till stjärnorna 🙂

När vi är sanna mot oss själva och våra hästar kan vi bli de bästa instrumenten för att lära och lära ut. Vare sig du vill stå på en prispall, mysa runt i skogen eller vad annars som tilltalar dig tillsammans med din häst – så lyssna till ditt hjärta!
Bildtext: Emil (bild lånad av Therese)

Idag fick Gimli sin första egentid tillsammans med mig. Vi pysslade med “vardagskommunikation”, som alltid ligger först på schemat med nya pållar på besök. Ibland har jag med de andra från början för att det känns bäst, men med Gimli fick jag en magkänsla av att vi skulle ha egentid.

Inatt, första natten har han och Zorro fått gå tillsammans och Compadre och Zebastian i en annan hage. En intresssant och nyttig delning för Zebastian.. men nu går de ihop alla fyra för att Gimli ska få smälta alla intryck och diskutera saken med mina pojkar.

Så är det en “liten” pojke på intåg till Götestorp, närmare bestämt senare i eftermiddag. Kommer bli en spännande resa tillsammans 🙂
Bildtext: Gimli hemma i sitt stall (bild lånad av Mia)

Verkligen en
KANON-ponny som kan gå hur långt som helst och är värd allt. Men
eftersom
läget blivit lite akut för ägarna är priset kraftigt reducerat!

Vill du ha en ponny med väldig fin kapacitet och sparsamt
tävlad, erfaren men oförstörd – så är Zorro den du söker. Så coolt psyke
och ingen reaktion på miljöombyte kan inte annat än att plocka rosetter
och med den kroppen, rörelserna och spänsten är det till de högre
klasserna han tar er!

Zorro är en maxad C-ponny på 11
år, knabstruperkorsning. En ponny som syns i mängden med stora steg för
dressyren, spänst och kraft i hoppningen och helt enkelt en stor pärla i
ett litet format.

Han är löshoppad ca 120 cm, med mycket god
teknik. Bjuder lika fint själv som med ryttare och tar dig lätt till de
högre klasserna. Lätt att klippa, lasta, sko, hantera i allmänhet osv.

Väldigt
cool i psyket både från marken och i ridningen. Mycket energisk,
samarbetsvillig och följsam. En ponny som tar dig till de högre
klasserna om du är en god ryttare!

Zorro är pigg och framåt i
skogen, funkar ensam och i grupp. På ridbana går han som en klocka med
fin energi. En välutbildad läromästare men behöver en rutinerad ryttare.

Okomplicerad
i hagen med andra hästar, har gått både på lösdrift och uppstallad på
box. Listan kan göras lång på hans fina egenskaper, men du gör bäst i
att uppleva honom i verkligheten. Hör av dig för mer information om du
tror att Zorro är ponnyn för dig, skicka gärna mail först! Endast
seriösa köpare gör sig besväret!

Står nu hos tränaren Isabella
Hultgren för vidareutbildning. Han går i stadig form i samtliga
gångarter med god bärighet och rörelsefrihet. Öppna och sluta i båda
varven och samtliga gångarter. Mycket stora rörelser för sin storlek och
tack vare knabstrupern i honom bär han upp sin ryttare väl. Perfekt mor
och dotter-häst.

Han är tävlad förr, men av ointresse av ägaren
har han inte varit på tävlingsbanorna nu på några år. Säljes pga. att
ryttaren tyvärr vuxit ur honom och ska övergå till stor häst.

OBS! Ryttaren på bilderna är närmare 170 cm lång

Pris: 30 000 kr inkl. moms

Utrustning ingår i priset!

Ett ekipage som jag träffade för första gången i Växjö, under senaste träningshelgen, var Danni och hennes halvblodssto Akira.

Vid
den första introduktions-analysen kom massor av beteenden och
reaktioner som Danni kände igen sedan innan. Jag som kommer in som helt
neutral och hanterar en okänd häst talar i ett fritt flöde och sedan är
det upp till ägaren att tolka vad som kommer fram 🙂 ..vilket alltid är
lika spännande eftersom det blir små pratstunder om händelseförlopp nu
och förr, liknelser från marken och i ridningen osv.

När det var
dags för ridningen kände jag hur Danni och Akira blev uppdelade och inte
nådde varandra.. en känsla som jag alltid är noggrann med att lägga
vikt vid och ta tag i.

Jag visste sedan innan att Akira gärna
blev stark och extremt var just hoppningen. Så, här ville jag skapa mig
en egen uppfattning av känslan som man enbart känner genom att själv bli
ett tillsammans med hästen.

Jag och Danni bytte plats och jag
upplevde precis det som jag sett från marken när jag såg Danni på Akiras
rygg. Gå, gå, gå och göra, göra, göra.. var fanns hästen som väntade,
lyssnade och kände in sin ryttare?!

Att hon var stum i sin kropp
kändes väl, men frågan är varför. Sitter något som är stumt alltid
fysiskt eller är det i själva verket mentalt? Är det någonting som gör
ont, är obehagligt, en kommunikation som inte riktigt klaffar till
hundra.. Funderingar!

Det är vanligt att hästar blir starka, att
vi fastnar i varandra och vi börjar snurra i en ond cirkel som vi har
svårt att ta oss ur.. och det är då jag börjar predika om ett jämnt
energiflöde, en jämn hjälpgivning där vi har en balans i oss som speglar
vår häst. En svår, men nödvändig konst!

Vi kom fram till en hel del saker med Akira denna träningshelg. Hon
slappnade av och fick förtroende för handen när vi tog bort bettet och
red henne bettlöst. Fastnar hon fastnar inte vi, diagonala tygeltag
istället för mot, inåt istället för utåt, hjälpgivning istället för
korrigering 🙂

När Danni åter satt upp fanns det en kommunikation och med mig hack i
häl, guidande från marken syntes det hur både häst och ryttare lös upp
tillsammans mer och mer för varje steg de tog tillsammans.

Idag har de kommit förbi en hel del avdragkampen tack vare en enkel
analys och några tänkvärda tygeltag. Fortsättning följer med detta
spännande ekipage..