Naturligtvisabellas blogg

En helt vanlig dag på jobbet! Unga hingsten Imre, en arab-korsning, gav mig en härlig utmaning med att lätta på bogar, flytta fötter, bära sig centrerat med en trevlig överlinje. Fortsättning följer de nästkommande dagarna 🙂

En stor ursäkt igen till er alla att bloggen kommer i skymundan, men jag får helt enkelt skaffa mig någon anställd som bloggar åt mig (!?) då tiden inte räcker till riktigt alla gånger..
Bildtext: Fina Imre och lilla jag, under första dagens analys (16 april 2012)

Vill du ha en ponny med väldig fin kapacitet och sparsamt tävlad, erfaren men oförstörd – så är Zorro den du söker. Så coolt psyke och ingen reaktion på miljöombyte kan inte annat än att plocka rosetter och med den kroppen, rörelserna och spänsten är det till de högre klasserna han tar er!

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=596571

Zorro är en maxad C-ponny på 11 år, knabstruperkorsning. En ponny som syns i
mängden med stora steg för dressyren, spänst och kraft i hoppningen och helt
enkelt en stor pärla i ett litet format.

Han är löshoppad ca 120 cm, med
mycket god teknik. Bjuder lika fint själv som med ryttare och tar dig lätt till
de högre klasserna. Lätt att klippa, lasta, sko, hantera i allmänhet
osv.

Väldigt cool i psyket både från marken och i ridningen. Mycket
energisk, samarbetsvillig och följsam. En ponny som tar dig till de högre
klasserna om du är en god ryttare!

Zorro är pigg och framåt i skogen,
funkar ensam och i grupp. På ridbana går han som en klocka med fin energi. En
välutbildad läromästare men behöver en rutinerad ryttare.

Okomplicerad i
hagen med andra hästar, har gått både på lösdrift och uppstallad på box. Listan
kan göras lång på hans fina egenskaper, men du gör bäst i att uppleva honom i
verkligheten. Hör av dig för mer information om du tror att Zorro är ponnyn för
dig, skicka gärna mail först! Endast seriösa köpare gör sig
besväret!

Står nu hos tränaren Isabella Hultgren för vidareutbildning.
Han går i stadig form i samtliga gångarter med god bärighet och rörelsefrihet.
Öppna och sluta i båda varven och samtliga gångarter. Mycket stora rörelser för
sin storlek och tack vare knabstrupern i honom bär han upp sin ryttare väl.
Perfekt mor och dotter-häst.

Han är tävlad förr, men av ointresse av
ägaren har han inte varit på tävlingsbanorna nu på några år. Säljes pga. att
ryttaren tyvärr vuxit ur honom och ska övergå till stor häst.

Pris: 65 000 kr inkl. moms (hemmet är viktigare än priset!)

Är nu hemkommen från Bent-kursen som jag varit på i helgen i Skåne. Så fullproppad med massor av nytt underbart. Kunskap är guld!

Har just suttit och kollat igenom videoinspelningarna och är helt exalterad av att ha upplevt och nu även SETT hur allt såg ut 🙂 Mycket aha-upplevelser, nya insikter osv.

♥

Mer uppdateringar och videoklipp från detta kommer. Delad glädje är dubbel glädje 😉

Ibland kommer jag ut till människor som har mig som sista chans eller “sista utväg”, skeptism är då någonting jag ofta stöter på eftersom de redan tagit ut expert på expert utan önskat resultat..

Häst och hästägare är båda lika ifrågasättande och undrande över vad jag pysslar med när jag inte ens vill börja med problemet först utan “göra min grej” som innebär analysen där sambandet mellan muskulatur och mentalitet är det viktiga.

När jag var i Växjö senast stötte jag på ett ekipage med precis detta problem. Men grundproblemet var att matte köpt sig en ny fin tävlingspålle, detta är då Walter, och blir efter bara ett par månader påkörd bakifrån av en person som sitter och sms:ar i bilen. Transporten åker in i hela bakpartiet på bilen och kaoset är ett faktum!

Efter detta trauma är Walter inte längre sig lik, utan känns självklart osäker och ovillig att gå på transporten. De gånger de åker kan de åka hemifrån men på bortaplan är det lögn..

Nu, flera år senare lägger matte tillslut ut Walter på annons för att “ge upp” sin tävlingshäst eftersom de liksom aldrig kommer igång och massor av pengar har det gjorts av med genom att redan ta ut alla last-tränare hon hör talas om.

När jag möter Madde och Walter är det på hemmaplan och vi spenderar flera timmar på ridbanan för att ta igenom mentala och fysiska låsningar. Det är redan här som Madde, med många fler, undrar vad detta ska ha med lastning att göra. Men det är precis där vi har problemet – vi tänker inte lastning. Vi tänker hästhantering, psykologi och pedagogik!

Efter en liten stund vid transporten avslutnings vis första dagen och påbörjad lastträning andra dagen bryter allt loss och Walter visar mig det som han alltid gör på bortaplan. Madde brydde sig ju inte om hur det går hemma, när det är borta som det strular.. men jag har alltid fått fram de beteenden som hästägare talar om utan att behöva befinna mig på ett specifikt ställe eller vad det än må vara som framkallar problemet. Jag vill lösa så mycket jag kan på marken och hitintill har jag fått fram det jag vill från marken för att med mer lättsamhet ta tag i det “stora” problemet som då inte längre är så stort..

Jag visste att jag hade press på mig, av alla år som gått till spillo.. Men eftersom “slutskedet” och åkturen alltid är upp till hästen kunde vi inte annat än all hålla tummarna när allt kändes sådär jättebra den tredje och sista dagen – dagen D – åkdagen 🙂 ..och tänk att allt gick perfekt!

Madde lastade honom hem från samma plats där olyckan skett vid och Walter var nöjdare än nöjdast över att komma ut på vägarna igen.

En riktig solskenshistoria!

Idag åker Madde och Walter ensamma på träningar runtom i Växjö och hon har dessutom märkt en stor skillnad på hans grundform som blivit lösgjord och följsam. Lastträningen släppte även på skänkelvikningarna som han nu krålar fram i 😉

Ni som följer bloggen märker att det är väldigt olika när jag uppdaterar. Detta eftersom det är full rulle hela tiden och att ta mig tiden för att sätta mig ned och skriva inte kommer före att ta hand om mina älskade pojkar här hemma som har en tendens att hamna lite i skymundan.

Så ni som känner att det är för öde här ibland, kika in på facebook för där lägger jag upp statusuppdateringar och bilder ur vardagsarbetet 🙂

..och för er som väntar på något gott, här – ni väntar på massa! Ska bara hinna ta mig tid *smarrigt*

Efter det att du intellektuellt har bearbetat det etiska problemet gäller det att utföra den rätta handlingen. Detta steg kan vara mycket svårt. Ofta inser du vad som skulle vara rätt, men du har inte förmågan att utföra det. Det hjälper ingen att du kommer fram till vad som är rätt, så länge du inte omsätter insikten i handling. Du måste överföra etiken (insikten vad som är rätt) till praktisk handling (moral).

Filosofer och psykologer har försökt kartlägga fatorer som kan påverka en person att handla i etiska situationer. Några svar har varit:

> Empati
> Grupptryck
> Mod
> Samvete
> Föredöme
> Energi
> Tidigare erfarenheter
> Genombrott
> Förnuft

Ur boken “Etik och livsfrågor” av Carl E. Olivestam

In och läs massa fräscha inlägg på deras bloggar 🙂

http://compadre.naturligtvisabella.se/
http://zebastian.naturligtvisabella.se/

Bland annat om kaos, AR-träning från marken, Zebastians första tur på LÄNGE med sadel och annat mumsigt!

Det är lätt för oss människor att förmänskliga hästarnas beteenden och känslor. Kanske för att vi söker ett svar i vad de gör och varför, men också för att vi i vår trångsynthet tror att de är och tänker som vi.. trots att vi vet om att de inte gör det.

Hästar är rättvisa djur, överlevare, mediala och närmare moder jord än vi. Eftersom de inte har en så välutvecklad/”intelligent” hjärna som vi har de närmre till insikt och utveckling, närmare till sitt hjärta och själ, än vad vi har som istället lyssnar till intellektet och lättare väljer med hjärnan eftersom den vägen kan tyckas vara enklare och mer logisk än en känsla som vi får till oss av.

Lyckliga Leroy!?
När jag mötte Ella och hennes D-ponny Leroy blev just detta samtalsämne, om förmänskliganden och förklaringar på beteenden det ledande ämnet, eftersom hans främsta beteende utåt sett är att “se arg ut”.

Speciellt när Leroy står i sin box drar han bak öronen, slickade bakåt, får ett ryckigt och hotfullt kroppsspråk och kan även blotta tänderna, hugga i luften eller mot vissa som går förbi, när det gäller fodring blir det liknande beteende och ett smeknamn som hördes, trots välmening bakom orden, var passande nog: “Lyckliga Leroy!”

Så, detta beteende är någonting som vi per automatik tolkar som ilska. Men vad är egentligen ilska för en häst, förstår de ens vad ordet eller känslan ilska innebär?

För en häst handlar det om att göra sig förstådd med sin kropp, kunna kommunicera, sammarbeta, överleva. Varför skulle de välja att vara arga som vi? En markering med öronen bakåt är inte ilska, utan allvar.

En häst som står i sin box och försvarar sin plats, sin mat och dylikt har genom ett inlärt beteende skapat en karaktär som bottnar i en känslig självkänsla och väldigt ofta inre stress och oro (både mentalt och fysiskt?!).

Att utvädera en häst som uppträder aggressivt kräver ett djup tillsammans med ett vidvinklat sinne och god kunskap. Desto längre beteendet fortgår desto svårare är det att omvandla/påverka.

Leroy är 17 år gammal och har så länge folk kan minnas haft en hel del “arga miner” för sig. En man med ett hjärta av guld, som bara blivit missförstådd..

Ella har lärt sig hur Leroy fungerar men kommer det förbi andra människor, kanske lillasyster Sara, så blir stämningen genast spänd. Men redan efter ett par träningspass kunde jag, Ella och Sara gå förbi med lustiga uttryck och kroppsspråk. Leroy kunde se besvärad och osäker ut men hela tiden arbetade vi för att vinna hans hjärta med lite god uppmuntran och godsaker då han vågade bjuda till.

Hästar som vi kallar arga får man definitivt inte handmata, men var sak har sin charm och det bästa jag vet är att just handmata pållarna som beröm – eftersom det ger oss en utmaning att verkligen reda ut vår roll, meningen med positiv förstärkning och tolkningar/uppfattningar om hästens och vårt kroppsspråk.

Leroy har även behandlats för diverse obalanser som stressat hans kropp, vilket nu gjort massor av nytta.. och vad säger ni, men visst är det lättare att hålla humöret uppe när man mår bättre?! 🙂

Bildtext: Compisen laddad till max på ängen, andas, analysera och känn in nu.. (mars 2012)

Tiden bara springer iväg och jag är ute på mycket jobb nu i veckorna och helgerna så jag kämpar så gott det går med att träna pållisarna hemma på gården.

Jag och Compadre kämpar på så många dagar i veckan jag hinner, vilket blir för få.. men ibland är det inte lätt att få tiden att räcka till. På bilden strävar vi efter att få fraaam noosen och lätta i framdelen eftersom han kommer intakt med bak- och framdel lätt (tung i båda ändar, hehe!) – vilket är lite svårt att tänka på säger Mr Spanjor 😉

Med Zorro har det varit mycket markarbete med eftersom hans högersida blir lite trälig uppsuttet, så därför känns det bättre att hålla sig på backen med den 🙂 I förrgår när jag red ut på honom för första gången på ett tag var det som ett litet krutpaket med energin på de rätta ställena! Nästa pass på ängen ska filmkameran få föreviga, om annars i bildform!

Bildtext: Jag och Zorro diskuterar lite öppna och sluta i stallet (mars 2012)

Video: Bent Branderup visar upp Akademisk Ridkonst (klipp ur SVT-dokumentär på youtube)

Äntligen är det dags för mig att göra det som varit en dröm för mig under en lång tid. Jag ska träna för Bent Branderup 🙂

Bent kommer till Sverige, närmare bestämt Gustavsborg i Skåne, och håller en kurshelg för åtta ridande ekipage och runt ett sjugotal fotfolk. Jag är anmäld genom min underbara tränare Elise (riddare 78 och elev till Bent) så den 6:e april far jag och Compadre nedåt i landet och förbereder oss för att den 7:e till 8:e april deltaga som ett av de åtta ekipagen.

Det kommer att vara massor av teori, lärande av varandra och tre egna träningspass för Bent. Är så galet taggad och glad att Elise givit mig denna chans – ett stort ödmjukt och varmt tack till dig!
Video: Ställning och böjning, skolhalt och levade med Fredriksborgaren Zarif (www.bentbranerup.dk)