Naturligtvisabellas blogg

25 juli 2008, fredag
Från och med i tisdags har jag arbetat med en fyraårig ponny som kallas Elvis. Han har tidigare gått över bommen och har visat tydliga tecken på bakskygghet och har lätt för att drabbas av “nervösa sammanbrott”.

Från början var han spänd och riktigt skakade i benen då han gick in och ut ur transporten. Hans rädsla och sitt samtidigt envisa beteende gick lätt ut över mig i form av dragkamper eller försök att gå över mig.

Så småning om började han svara riktigt fint på mina hjälper och insåg att jag inte ville honom något illa eller utsätta honom för fara.

Idag var den fjärde och sista dagen som jag arbetade med Elvis och hans ägare som nu funkar kanon ihop och har stor förståelse och trygghet hos varandra. De lastar och åker nu små turer med honom på egen hand utan några komplikationer.

Videon nedan är från första dagen då jag höll på med Elvis och man ser redan här hur han har funnit lugn och harmoni brevid och i transporten trots att det är första gången som jag arbetar med honom.

Fler bilder från när jag lasttränar Elvis finner du i bildgalleriet. Klicka på länken för att komma dit: http://bildgalleri.naturligtvisabella.se

<!–
WriteFlash('’);
//–>

Den lilla växer så det knakar och nu är även grimman på plats. Tanken är att namnet blir något i stil med Mari LA.

Bildtext: Lilla fölis i hagen med sin första grimma på (23 maj 2008)

Framsteg efter framsteg och Cloe växer stadigt i sin dressyrkaraktär. Rebecca har varit hemma i ett par veckor och ridit henne, samt att hon planerar in en tävling.

Nu är hon tillbaka i Norge så det blir min uppgift att underhålla Cloes form genom arbete från marken i lina.

Bildtext: Rebecca och Cloe i sina livs första knoppar (23 maj 2008)

Igår kväll ungefär klockan 22.30 kom den här lilla krabaten till världen. Det är ett litet sto med enormt långa ben, som förhoppningsvis ska springa in några miljoner inom travsporten. Hon verkar vara en mycket stark personlighet för redan vid den första viktiga förpräglingen hade hon egna åsikter.

Silver Mariela heter en mycket stolt mamma, och pappa heter Steinlager. Långben blev hennes första smeknamn, men snart ska hon få ett riktigt namn.

Idag ligger hon och vilar med mamma i boxen och i eftermiddag ska hon ta sina första stora kliv med sina långa rangliga ben i den stora världen.

Bildtext: En stolt Mariella och liten fölis första dagen i sitt liv (10 maj 2008)

Igårkväll tömde Olle (Lottas sambo) stora stenar som vi plockat bort från åkern på baksidan av stallet. Precis där de tömmer stenarna är LL:s box och tro att hon blev skräckslagen när hon hörde stenbumlingarna rasa utanför. Désirée som har en inackordering på Anhult hörde braket inifrån stallet och rusade dit.

LL stod skräckslagen tryckt upp mot väggen i sin box, skjutdörren hade stött i backen, de understa plankorna var sönder och linan som den hänger i var helt skev. Antagligen hade hon försökt att ta sig över boxdörren och rivit med sig hela hemmabygget.

Jag stod länge och pysslade om henne men hon stod bara helt stilla, väl medtagen av vad som nyss hade hänt. Tillslut började hon slappna av och njuta av att bli borstad, kliad och klappad. Hon klarade sig utan några större skador men några ytliga revor på bringan, strupen och hasen fick hon.

Medan Olle snickrade ihop boxen igen stod jag och LL och tittade på för att vänja henne vid buller och oväsen. Hon blev snart lugn då hon insåg att det faktiskt inte var någon fara. Sedan fick hon sova i sin nyrenoverade box.

Datum: tisdagen den 22 april 2008 kl 13:40

Klarblå himmel och strålande solsken! Idag är det den fjärde dagen i rad med detta underbara vårväder och jag, med hästarna här på gården, njuter i fulla drag. Jag bor nämligen på min killes hästgård nu ett par veckor då resten av familjen är bortrest. Jag passar då på att pyssla extra mycket med unghästarna, rida ut i naturen på Bayatzzo, sedan kollar jag även till Mariela (travsto i avel) som ska föla om bara några veckor. Hon har börjat fylla rikligt med mjölk och bebisen ligger redo magen.

Idag tog jag ut LL på stallplanen för att lastträna och vattna henne, som jag även gjorde igår. Hon sköter sig kanon och hon börjar förstå att det är riktigt skönt att bli vattnad.

Nu är jag inne och har ätit lite mellanmål, för att snart gå ut till stallet igen och ta en sväng på hästryggen i skogen.