Naturligtvisabellas blogg

En helt vanlig dag på jobbet! Unga hingsten Imre, en arab-korsning, gav mig en härlig utmaning med att lätta på bogar, flytta fötter, bära sig centrerat med en trevlig överlinje. Fortsättning följer de nästkommande dagarna 🙂

En stor ursäkt igen till er alla att bloggen kommer i skymundan, men jag får helt enkelt skaffa mig någon anställd som bloggar åt mig (!?) då tiden inte räcker till riktigt alla gånger..
Bildtext: Fina Imre och lilla jag, under första dagens analys (16 april 2012)

Vill du ha en ponny med väldig fin kapacitet och sparsamt tävlad, erfaren men oförstörd – så är Zorro den du söker. Så coolt psyke och ingen reaktion på miljöombyte kan inte annat än att plocka rosetter och med den kroppen, rörelserna och spänsten är det till de högre klasserna han tar er!

http://hastmarknad.hastnet.se/sok/annons.php?aid=596571

Zorro är en maxad C-ponny på 11 år, knabstruperkorsning. En ponny som syns i
mängden med stora steg för dressyren, spänst och kraft i hoppningen och helt
enkelt en stor pärla i ett litet format.

Han är löshoppad ca 120 cm, med
mycket god teknik. Bjuder lika fint själv som med ryttare och tar dig lätt till
de högre klasserna. Lätt att klippa, lasta, sko, hantera i allmänhet
osv.

Väldigt cool i psyket både från marken och i ridningen. Mycket
energisk, samarbetsvillig och följsam. En ponny som tar dig till de högre
klasserna om du är en god ryttare!

Zorro är pigg och framåt i skogen,
funkar ensam och i grupp. På ridbana går han som en klocka med fin energi. En
välutbildad läromästare men behöver en rutinerad ryttare.

Okomplicerad i
hagen med andra hästar, har gått både på lösdrift och uppstallad på box. Listan
kan göras lång på hans fina egenskaper, men du gör bäst i att uppleva honom i
verkligheten. Hör av dig för mer information om du tror att Zorro är ponnyn för
dig, skicka gärna mail först! Endast seriösa köpare gör sig
besväret!

Står nu hos tränaren Isabella Hultgren för vidareutbildning.
Han går i stadig form i samtliga gångarter med god bärighet och rörelsefrihet.
Öppna och sluta i båda varven och samtliga gångarter. Mycket stora rörelser för
sin storlek och tack vare knabstrupern i honom bär han upp sin ryttare väl.
Perfekt mor och dotter-häst.

Han är tävlad förr, men av ointresse av
ägaren har han inte varit på tävlingsbanorna nu på några år. Säljes pga. att
ryttaren tyvärr vuxit ur honom och ska övergå till stor häst.

Pris: 65 000 kr inkl. moms (hemmet är viktigare än priset!)

Bildtext: Compisen laddad till max på ängen, andas, analysera och känn in nu.. (mars 2012)

Tiden bara springer iväg och jag är ute på mycket jobb nu i veckorna och helgerna så jag kämpar så gott det går med att träna pållisarna hemma på gården.

Jag och Compadre kämpar på så många dagar i veckan jag hinner, vilket blir för få.. men ibland är det inte lätt att få tiden att räcka till. På bilden strävar vi efter att få fraaam noosen och lätta i framdelen eftersom han kommer intakt med bak- och framdel lätt (tung i båda ändar, hehe!) – vilket är lite svårt att tänka på säger Mr Spanjor 😉

Med Zorro har det varit mycket markarbete med eftersom hans högersida blir lite trälig uppsuttet, så därför känns det bättre att hålla sig på backen med den 🙂 I förrgår när jag red ut på honom för första gången på ett tag var det som ett litet krutpaket med energin på de rätta ställena! Nästa pass på ängen ska filmkameran få föreviga, om annars i bildform!

Bildtext: Jag och Zorro diskuterar lite öppna och sluta i stallet (mars 2012)

Några bilder från dagens dressyrpass på den snötäckta ängen! Han har verkligen gjort en extremt utveckling och förvandlat sina energier till att försöka och verkligen lyssna på vad jag har att säga istället för att tycka att allt är så svårt och jobbigt.

Han har lätt för sig, men mentalt håller inte riktigt självförtroendet. Nu har han verkligen vågat visa framtassarna och det märks väl att han själv tycker att han faktiskt är FIN 🙂

Fortfarande är det svårt med högervarvet men istället för att kasta ut rumpan blir han svår att forma. I vänstervarvet är han klockren i grunden, nu gäller det bara att tänja och forma lite extra för att uppnå riktigt fin form!

Bettlöst har jag ridit nu två gånger, varav första gången ut i skogen och idag under dressyrpasset. Han fungerar hur fint som helst på det, så det enda jobbiga är högervarvet där han fastnar lite i handen.

Halvklippt är han “frisyr-mässigt” vilket också framhäver han muskulösa knabstruper-kropp. Denna lilla STORA ponny har verkligen tagit mig med storm *ler stort*
Bildtext: Energin börjar hamna på de rätta ställena (6 feb 2012)
Bildtext: Duktig pojke försöker länga mucklisarna (6 feb 2012)
Bildtext: Det är en riktig bärig liten pojke det här (6 feb 2012)
Bildtext: Godis när man är duktig såklart! (6 feb 2012)
Bildtext: Kämpiga högervarvet, säger Zorro.. (6 feb 2012)
Bildtext: Ousch osch! Kom igen, forma dig pojken.. (6 feb 2012)

Bildtext: Den gulaktiga, lurviga delen av Zorros hals (31 jan 2012)

Häromkvällen blev det dags för lille Zorro att göra sig av med lite päls. När vi tar lite längre ridpass blir det lite svettisch eftersom han har en riktig ponnypäls och sedan tar det väldigt lång tid innan han torkar.

Jag började med ena delen av halsen, och det kom fram massa fläckar/prickar under den vita pälsen – bevis på att han är hälften knabstruper 🙂 ..men när jag var klar med ena sidan av halsen beslutade jag mig för att bara ta den andra sidan av halsen denna kväll eftersom det blev väldigt, väldigt pälsigt och tufft för klippmaskinen.

Så nu står en halvklippt ponny-pojke och väntar på att nästa del av honom ska få sig ett klipp. Återkommer med resultatet när det är klart, vilket beräknas bli i helgen!
Bildtext: Zorro, den halvklippta ponnyn poserar i boxen (31 jan 2012)

Dagens pass med Zorro blev en upprepning av gårdagens pass, men massor av saker som landade både mentalt och fysiskt. Han är extremt finkänslig, vilket är GULD värt, men även en ponny av karaktär som minsann kan ta till sina små knep när han tycker att han vet bäst 😉

Att gå fram till höger tygel, korrekt ställning och släppa spänningen i vänster sida är vad vi tränar på under våra små ponnypass. Eftersom han är så fin i kroppen sedan vi tränat honom innan han blev avställd så vill jag vara säker på att jag behåller hans finkänslighet, därför valde jag idag ett bettlöst alternativ och hade endast bettet i munnen med hängande tygel.

I skritten funkar han fint nu, förutom att han inte går fram till höger tygel som jag nämnde tidigare och därför ställer det till det även i traven och galoppen. När vi kommer igenom denna lilla detalj, som avgör hela energiflödet i Zorros fina form, är vi i princip igenom hela tanken med vad ridning innebär. Ibland flyttar den lilla spänningen vidare, men då är hästen så mentalt medveten att det lätt lösgörs, frigörs med lite påminnelse.

Idag kom han loss till ungefär 95 % i energiflödet i 15 minuter och lite låst i max 5 minuter, igår var han loss till ca 80 % i energiflödet i sista minuten och från låst till väldigt låst i säkert 40 minuter. Med detta sagt ser ni hur snabbt vi kommunicerar oss framåt i ridningen, funderar över saker och ting efter träningspassen, läser av beteende, fysisk- och mental form, fysiska- och mentala låsningar, personlighet, inställning – denna analys som är min specialitet och som ger en rättvis bild av hur, var och varför små eller stora problem dyker upp.

Jag rider alltså på ett bettlöst alternativ här om någon undrar varför det hänger och slänger tyglar överallt 🙂 ..för att han lättare ska slappna av och slippa bettets inverkan i munnnen som jag vill spara att använda till det att han känns sådär finfin.
Bildtext: Början till OK galopp. Fortfarande skeptisk ponny till att bära upp sig (28 jan 2012)
Bildtext: Svåra varvet i traven. Försöker plocka upp honom när han dyker (28 jan 2012)
Bildtext: Lillen ser ändå stor ut tycker jag, C-ponny med bärighet (28 jan 2012)
Bildtext: Zorro väntar förväntansfullt på lite gottegodis (28 jan 2012)

Bildtext: Zorro fin-pojke efter vår första ridtur i skogen (24 jan 2012)

Gårdagens ridtur blev verkligen en HIT 🙂 Jag tog på honom sadel för första gången sedan han kom hem hit, annars har jag suttit barbacka i paddocken. Vi traskade ut i skogen och vilken glad ponnyprick det blev!

Han stannade ett par gånger för saker han tyckte såg ut som monster, men gick så snart jag bett honom snällt. Sedan kom han tillbaka till “vill inte söka sig fram till högertygeln” i traven men det löste vi jätteenkelt genom att han testade att säga NEJ några gånger och jag sade sluta var så negativ och så fort han blev positiv fick han en godis. Schysst kompromiss tycker jag 😉 ..och han också!

Vågade testa en höger- och vänstergaloppsi också vilket gick fint. Han hade lite svårt för själva fattningen och ville bli lite framåt istället för att bära upp sig, men när jag taggade till lite gjorde han det också. Högergaloppen var svårast och han hamnade i korsgalopp ett par gånger. När jag gav honom extra frihet i fattningarna gjorde han själv en ansträngning och tog rätt galopp, som gärna ville bli vänster istället.

Jättenöjd över detta träningspass. Kom hem efter kanske 40 minuter och då var han inte ens svettig 🙂

Idag höll jag till i paddocken igen eftersom det höll på att mörkna ute när det var Zorros tur. Jag tänkte ta sadel idag igen men ångrade mig och tog barbacka ändå. Så, jag började från marken med nedåt och framåt-sökning i skritt vid hand och det blev faktiskt lite sura miner där han bland annat lade i backen ett par steg, inte med i energierna alltså, men det trevliga med detta var att det snarare var lite osäkerhet än surponny. Så när han kom på att jag är rätt schysst och så får man en godisbit när man är duktig och anstränger sig också, blev han jättefin.

Uppsuttet gjorde jag verkligen bara en check – så trevligt! Gick igenom sluta och även öppna i skritt, båda varven, samt sluta i trav, båda varven. Galoppfattning vänstervarv vilket han tog direkt som en liten gummiboll i obalans och då nöjde jag mig absolut med det och saktade av igen, eftersom han lätt taggar till i traven efter galopfattning. En gång till testade jag vänstergaloppfattningen och sedan var jag heelt nöjd med detta träningspass 🙂 Duktiga pojken!

Imorgon blir det sadel, helt klart, så jag känner mig lite mer balanserad och vågar släppa efter i galoppen som är tanken att fortsätta med. Jag vill egentligen bara introducera honom för galoppen och lösgöra lite mentala spänningar 🙂

Sedan är det fortsatt fokus på skritt och trav och allt vad mer man kan hitta på i dessa gångarter!

Känns så hiimla skojsigt med denna lilla pojke och jag kommer gråta bamsetårar dagen han åker härifrån. Sådan bärighet, spänst, lätthet i alla gångarter – vill ha honom 😀

Bildtext: Zorro står fint i gången och väntar efter lite träning (12 jan 2012)

Lille pojken! Han är verkligen en smidig, men ack så fräck liten en.. (ponny, hehe!) ..för han har nu bara på snart två veckor gått igenom mycket mental och fysisk utveckling. Den tjocke magen är fortfarande kvar och det är ju något som tar tid att få bort, men annars blir han smidigare och mer balanserad i hur han rör sig.

Han har väldigt lätt för att röra sig som en “ponny-smitare”, som innebär för mycket tyngd på sin framdel och så framåt. Hans knabstruper-kropp är fin och fördelaktig så det är inga problem för honom att bära sig på sin bakdel, men eftersom person = mentalitet speglar fysiken tar det själen speglar över kroppsspråket.

Han är verkligen så snäll, och som med sin räv bakom örat gärna hittar på lite bus.. som han gärna inte står för när han blir tillrättavisad – något vi tränat massor på. Han har väldigt lätt att skämmas, eller bli osäker, men också väldigt lätt att “glömma” det och göra om samma sak igen.

Att stå i gången lös, klarade han otroligt snabbt och fint.. men sedan glömde han också varför han skulle göra det och så tog “ponnybuset” över för en millisekund, som förvandlades till lite ånger eftersom han kom på att det ju inte var jätteuppskattat och så har dominoeffekten kickat in.. *hyttar med fingret i luften*

Första så kallade riktiga ridpasset ute i friska luften, dock i paddocken, så tog gamla vanor över lite väl och han visade mig hur han minsann brukade göra. Det var ingenting som egentligen denna dag var ett problem, för jag satt barbacka i mysbyxor och ville egentligen bara introducera samma övning som vi innan gått igenom i stallet fast nu utomhus. Det som blev ett problem var att, precis som jag beskrev ovan, så kom han i konflikt med min hjälpgivning och sin egen kropp och knopp – det gick INTE att gå framåt, så då går man bakåt *hehe* ..eller vad säger du Elin? 😉

Jag som alla gånger vill hjälpa mina fyrbenta till egen insikt och personlig utveckling lät honom styra detta träningspass, vilket ledde till att vi inte gjorde någonting som jag ville utan bara “gick in i hans känsla”, och eftersom jag lät honom göra detta fanns det inget som var rätt eller fel, bakåt är ju också en väg.. (eller!?) Dock var det för honom ett försök till utväg, medan jag hellre hade sett det som en omväg, för då hade vi åtminstone varit PÅ VÄG, men bara låtit det ta lite längre tid.

Självklart är man alltid på väg, så det är inte det att saker och ting sker för ingenting, men just denna dagen slutade vi egentligen när vi båda tröttnade – vilket jag vet ger massor när han fått fundera över saker på egen hand efteråt. Folk är väldigt rädda för att “ge upp” eller “låta hästen vinna” men jag har alla gånger bevisat att det inte är vad det för hästarna handlar om.

Efter ett par dagars fundering, eftersom jag själv drabbades av förkyldning och sjuka, satt jag åter idag upp och precis som vid förra träningstillfället försökte jag introducera honom för det vi gått igenom. Den enda skillnaden som jag gjorde var att byta varv eftersom jag kände att det skulle bli som en liten nystart, istället för att påminna honom eller kanske till och med bjuda in honom till ett “misslyckande”. Han vet ju så väl om att vi förra gången inte skulle göra det som vi trots allt gjorde, så han känner där min lilla missbelåtenhet. (Ta “missbelåtenhet” med en nypa salt!)

Dagen var så bra! Han hade en helt annan attityd som jag blev så glad av att känna. Ödmjukt och följsamt, öppet för att visa sina svagheter som jag gärna hjälper honom med och ärlig att tala om vad han tycker och tänker, vilket jag också gärna hjälpte honom genom när det var jobbigt eller kände hans stolthet när han klarade följa 🙂

Skritt i vänster varv, sluta – fria energier – och riktigt fin början till sluta i vänster varvets trav.. och detta nöjde jag mig mer än väl med, med tanke på förra träningspassets “konflikt med sig själv”. Zorro kändes också väldigt nöjd, men också väldigt förvånad över att jag var så glad över det lilla.

I stallet blev han lite “tillbaka till högervarvet”. Men det är en helt annan historia 😉 ..så precis som jag skrev på facebook-uppdateringen, så finns det en “göra en häst tvärt om-teori a la Bella”. När man förändrar, förflyttar, förfinar och förädlar energierna är man på väg. Står det still har man kört fast! ..och vi är definitivt på väg 😀

Bildtext: Zorro, en liten magisk vit vän (10 jan 2012)

Första veckan med Zorro har varit mycket nytt såklart! Det kan inte vara lätt att komma in på “hotel Naturligtvisabella” från början med alla ordningsregler som ponny med en räv bakom varje öra 😉

Zorro är verkligen en pärla, det är inte det. Men några småsaker har vi dock diskuterat för att komma överens i den vardagliga hanteringen som ex. att krafsa mot boxväggen när det är mat, vilket han accepterade efter bara ett par dagar. Kunna stå med öppen boxdörr utan att springa ut i stallet (hände 2 ggr), samt stå still, lös på gången, vilket fungerade nästan felfritt efter ett träningstillfälle.

Dessutom har han precis som mina pojkar fått äran att äta ur finmaskigt hönät, vilket främjar matsmältning och näringsupptagning avsevärt – och det fungerar jättebra. Enda nackdelen är att han är skodd och har broddar så jag får trolla till speciallösningar så det blir säkert och han inte fastnar i det.

I hagen har det fungerat bra ända från början men det märks att han inte är lika smidig (än) som Compadre och Zebastian i hur han rör sig, vilket jag märker stör dem lite så när de står i lösdriften får han flera sura blickar för att de tycker att han är “envis ponny” typ 😛

Jag håller med mina hästar om detta för han har varit lite loj i reaktionerna även mot mig i hanteringen – ..jag är väldigt noggrann med lätthet, flexibilitet och balans i mina relationer med hästarna. Han är mer “ta det cool, chilla lite bruden, kan vi ta detta på mitt vis kanske” *hehe* Vilket såklart är bra eftersom han håller sig lugn och fin.

Han är lite dubbel lille Zorro. Han liksom visar en mix av personligheter, ibland osäkerhet, ibland otroligt ödmjuk och samarbetsvillig och vissa gånger väldigt bestämd och ifrågasättande. Trevliga egenskaper eftersom det blir en ponny med karaktär, som inte går på vad som helst utan vill ha en logisk förklaring och trovärdighet – vilket jag gärna lever upp till!

Förutom vardaglig hantering med inslag av trickträning, positiv förstärkning och kroppsmedvetenhet har vi tränat “nedåt och framåt-sökning” från marken och uppsuttet, samt tagit oss igenom historik (saker som vi gjort förr) i ridningen i paddocken.

Sluta har påbörjats i skritt och lite trav, höger varv 🙂

Bildtext: Zorro hälsar glatt i hagen (10 jan 2012)

I måndags kväll anlände denna lilla sockertopp till oss i Götestorp. Han heter Zorro och är en 11-årig knapstruperkorsning som ska vara hos mig på tillridning. Hans matte har lämnat honom hos mig för att ge honom en skön spa-behandling med allt vad som erbjuds.

Jag släppte ihop honom tillsammans med mina pojkar i tisdags, vilket funkade hur fint som helst. Zebastian har verkligen växt i sig själv och är inte alls den där bittra hemskingen i hagen längre och Compadre tar det också fint genom att som vanligt halvt kuva sig och ibland få sina spel och dra öronen bakåt 😉

Men, mer om Zorro. Han har tagit det allmänt lugnt hemma under det senaste året eftersom matte börjar växa ur honom, så han och hans gammelkompis Pappis har gottat sig med det som behagat dem.

Elin (ägaren) har tränat tillsammans med Zorro för mig innan uppehållet. De gjorde massor av framsteg i både kropp och knopp då, så nu när han bara gått i hagen har han blivit väldigt fint! Vi gjorde honom så kroppsmedveten och introducerade honom för en god form som skulle komma naturligt och då är det lätt för hästarna att alltid gå i mer eller mindre den formen. Hemligheten till en hållbar häst, istället för att träna en timme om dagen och låta hästen gå och skrutta i hagen resten så ger man hästen tankar, medvetenhet och mycket mer, för att sedan låta hästen vidareutveckla detta resten av tiden som vi inte gör något med dem, nästa träning går man vidare i träningen – istället för att stå på samma ställe och stampa, exempelvis lösgöra samma stelheter år ut och år in.

Problemet som Elin först kontaktade mig om för att lösa var för att han hade börjat backa i tid och otid, vilket vi märkte berodde på en så simpel sak som att han var stel i bogpartiet. Så när vi lösgjort honom lite och dessutom lärt Elin “det magiska tygeltaget” om han skulle få återfall till sitt back-beteende så var det löst enkelt.

Nog om historian, jag lär ändå återkoppla med gamla saker som jag minns om honom när jag börjar babbla på om dagarna som varit!

På återseende 🙂 Så länge får ni kika på bilderna nedan från ihopsläppet!